Mors ordspråk

Av Annagreta Eriksson H

Mamma Ada (f. Salomonsson Krånge) med sonen Jan-Ola bredvid sig. Framför sig från vänster, Artur Holmqvist, Ingemar Holmqvist, pappa Johan och Emil Holmqvist. Artur och Ingemar är på besök i Bysjö. Ca 1952-53. Foto Annagreta Eriksson H.

 

Min mor talade ofta till oss barn i ordspråk. Har förstått att det var ett sätt att lära, få innebörden att stanna kvar hos oss som något tänkvärt. Vi förstod det nog inte som barn, men jag har använt mig av samma ordspråk till våra barn och därmed behållit dem i mitt minne.

Jag skriver ner ordspråken först på mål och översätter dem sedan så gått det går till rikssvenska. Skriver sedan deras innebörd, vad den stod för.

Annagreta
Holaforsen juni 2009

 

Ordspråken presenteras här varje vecka med början sommaren 2009:

Mors ordspråk v. 26

"Du gå såm en lus pån´tjärestickä". (Du går som en lus på tjärad sticka).

Det fick man höra när man inte skyndade sig, utan gick sakta och som hon sa: drog benen efter sig

 

Mors ordspråk v. 27

"Dä va nära ygä, sa käringa, då hon sätte sä på synåla." (Det var nära ögat, sa kärringen, då hon satte sig på synålen).

Om något gick bra, som hade kunnat gå fel.

 

Mors ordspråk v. 28

"Ä dännä vart krokigare än när böcken pissä". (Det där blev krokigare än när bocken kissar.)

P.S En getabock kissar i sicksack D.S
Det fick jag höra om jag tex. sydde en krokig raksöm på symaskin, eller ritade ett krokigt streck.

 

Mors ordspråk v. 29

"En tom på näsan gör myckä". (En tum på näsan gör mycket).

Om man lade till för mycket vid mätning av olika saker, mm.

 

Mors ordspråk v. 30

"Ja, då vart dä ingen glädje vän dän sårja, sa käringa söm grintä på fel grav." (Ja då blev det ingen glädje med den sorgen, sa kärringen som grät på fel grav).

Så sa hon ofta om hon gladdes i förväg åt någonting som inte blev av.

 

Mors ordspråk v. 31

"En käring kan int trättä och ett veträ kan int brinnä". (En kärring kan inte träta och ett vedträ kan inte brinna).

Om man blev ombedd att lägga in ved i spisen och bara lade in ett vedträ och brasan inte tog sig.

 

Mors ordspråk v. 32

"Hu sa Rydingen då båna fes". (Hu sa bypolisen när barnen släppte sig)

När hon äcklades åt någonting.

 

Mors ordspråk v. 33

"Jä tro jä grinä blon och pinkä tårärn". (Jag tror jag grinar blod och kissar tårar )

När det ”klatrades” och det inte gick som det skulle. En svår uppgift att lösa. Tålamodet tröt.

 

Mors ordspråk v. 34

"Jaha, å om a inte hadde vöre så hadde katta vöre kung". (Jaha om a inte hade varit så hade katten varit kung)

När man önskade sig något som var svårt att få eller uppnå.

 

Mors ordspråk v. 35

"Elände på elände sa tättarkärringa då hon föll på tättargöbben".

Två förargelser inträffade samtidigt.

 

Mors ordspråk v. 36

"Du skönt gå över åern ätte vattn". (Du ska inte gå över ån efter vatten).

Om man inte använde sig av saker som fanns till hands, utan hämtade eller lånade på annat håll.

 

Mors ordspråk v. 37

"Genväg ä senväg".

När man tex. gjorde något snabbt och slarvigt och fick göra om det.

 

Mors ordspråk v. 38

"Dä ä dags å komma vä höä nu då mära ä dö". (Det är dags att komma med höet nu, när stoet ha dött).

Ofta när vi blev tillsagda att hämta något, eller gå ett ärende och blev sena. Hämta mjölken nere byn tex. sa hon ofta så här.

 

Mors ordspråk v. 39

"Jo jo man saknit koa förn båsä ä tomt". (Jo jo man saknar inte kon förrän båset är tomt).

Om man grät över en förlorad sak man slarvat bort. Eller ett rykte om att någon blivit övergiven.

 

Mors ordspråk v. 40

"Du än skitgivar ån´igentägar". (Du är en skitgivare och en igentagare).

När man ångrar sig och vill ha tillbaka någonting som man skänkt bort.

 

Mors ordspråk v. 41

"Nu ha döm sätte böcken ti trägårmästar". (Nu har dom satt bocken till trädgårdsmästare).

När fel man eller kvinna blivit satt att göra något de inte tros klara av.

 

Mors ordspråk v. 42

"Spött pår né, sä går ä över". (Spotta på det, så går det över).

När man ojade sig över en sticka i fingret – skrubbsår eller liknande.

 

Mors ordspråk v. 43

"Hugaligen för herrgårspigern å ållä kära som tittä på". (Hualigen för herrgårdspigor och alla karlar som tittar på).

Om hon såg eller läste om något uppseendeväckande.

 

Mors ordspråk v. 44

"Dä börjä vän knappnål å slutä vän silverskål". (Det börjar med en knappnål och slutar med en silverskål).

Förmaning att inte stjäla.

 

Mors ordspråk v. 45

Förmaning att inte stjäla.

"Gu förbju för å själa, då äre bätter och lånä å ållri betäla". (Gud förbjude dig för att stjäla, då är det bättre att låna och aldrig betala).

Vi behövde ofta låna kaffe – bit och strösocker – mjöl – m.m. av grannarna i byn. Ibland glömde Mor vem hon lånat vad av.

 

Mors ordspråk v. 46

"Metä ä såm dä hetä, stå du där såm ä tok, kan du väll fo tell ä kok". (Meta är som det heta, står du där som en tok, kan du nog få till ett kok).

När vi ombads att gå och fiska till minken och protesterade.

 

Mors ordspråk v. 47

"Nu gå skammen på törä lann". (Nu går skammen på torra land).

Upprörd över ett uppseendeväckande skvaller.