Nutida arkivet

 

Näset

2008-11-10

Arkeolog Bernt Ove Viklund om fyndet i ån

Jag beräknar att pilspetsen kan vara omkring 5 000 år gammal, den är tillverkad i rödbrun skiffer, slipad och fin. Den dateras då till neolitisk tid, yngre stenålder.

Bäverhyddan vid Bysjöbron

Bäverhydda några hundra meter uppströms från fyndplatsen. Fotograf: Bernt Ove Viklund, arkeolog.

Den fina fyndpatsen kanske kan skvallra om jakt på bäver. Jag finner för mest sannolikt att det vid denna tiden- som idag!- var fina lägen på bäver även då.

Analyser av ben från boplatser i inlandet visar att bäverns ben dominerar under sommarhalvåret. Vad vi inte kan svara på vad gäller pilspetsen är om den blivit kvar på boplats i omgivningen. Den skörbrända sten vi ser låter sig svårligen dateras!

Skadan på spetsen kan tolkas som att den kanske träffat sitt byte och då har den flisa som är borta sprängts bort vid träffen. Som jag ser det har inte skadan uppstått vid tillverkningen.

Pilspetsar av skiffer finns kända på många boplatser. Ett strålande exempel är den s. k. Ställverksboplatsen nära hällristningarna vid Nämforsen. Ännu idag den mest fyndrika boplatsen känd i Norrland, den grävdes 1944. Det kommer f. ö. en avhandling om den i februari nästa år, Umeå universitet.

Men det finns även boplatser i Junsele vilka uppvisar sådana fynd, bl. a. Sandnäsudden och Magne Persudden i Betarsjön.

Platsen vid ån har säkert behagat mänskorna även vid den tiden det begav sig. Som idag, alltså. Då som nu ser vi ungefär samma stycke landskap, möjligen med vissa andra inslag i växtligheten. Men ån har säkert runnit som den rinner idag.

Text: Arkeolog Bernt Ove Viklund.