Idag har vi ett par centimeter tjockt snötäcke på marken, det blir nog inte långvarigt, men synd om småfåglarna som får svårt att hitta mat.

Sädesärlan kom för 14 dar sedan då jag såg den först på Näset.

/Marianne

I går fredag den 13/4 sågs första björnen för säsongen i eller rättare sagt på Bysjön! Gustav-Emil ringde och sa att vi skulle titta ut på sjön, och där ser vi cirka 600-700 m ut mot holmen en björn som går. Den verkar ha kommit från Lappåshållet och gick mot andra sidan. Vi fick se den i kikaren i några minuter, sedan försvann den in i skogen. Tyvärr lite för långt avstånd för att ta foto. Spännande!!

Vargspår har också setts i Lövsjön av Ivar Fängström, så det finns en del rovdjur här i trakten!!  Fast än så länge är vi fler människor här……………..

/Staffan

Foton från 11 februari 2012.

Snöbild från Näset 2012

Marianne - den börjar luta lite byaskylten.,, Kan du inte sätta några gubbar att fixa detta till sommaren Jag anmäler mig frivillig med spett och spade.

Näset_2012_3

 

Katarina vid bilen. Vi är här på koll att allt är ok i Jenny och Emils gamla stuga på Näset. Julstjärnan lyser i köksfönstret så vi, och alla andra som passerar förbi på Bysjövägen, vet att elen fungerar så att inte värmepannan stannat.

 

Näset 2012

 

Vy över ån från Näset. Vilket vackert ljus på himmelen så här i smällkallaste vintern.

 

 

/Lars Eric

 

 

Sunnansjö 6/2 2012

Inblandade blir här också  två kända Bysjöbor - Erik ovanför Näset och Olle nere i byn vid Bysjön. Berättelser har man nog hört också om  t.ex. tävlingar mellan dessa två herrar att bygga den största ladugården i byn. Erik lär ha vunnit med några meter. Men har någon kontrollmätt?

/Lars Eric

Avskrifter: Göran Stenmark ur Sollefteå-Bladet, 31 maj, 3 juni och 5 juni 1913.

Den 31 maj 1913                  

Flottningsarbetarestrejk i Junsele.

Vid Juvanån i Junsele utbröt i söndags strejk bland flottningsarbetarne. Anledningen till strejken uppgives från arbetarehåll vara avslag å framställd begäran om löneförhöjning. De ha begärt, att för nattarbete erhålla 40 öre pr timma mot 35 öre nu, att ynglingar under 18 år skola få 25 öre pr timma samt, att ersättning skall utbetalas till dem för den tid, som förflutit från det de efter kallelse infunno sig vid flottningsplatsen, till dess flottningen kunde börja.

Vidare önska de, att vaktombyte skall ske kl. 6 e.m. i stället för som nu kl. 12 på natten. Till sist begäres garanti för att de verkligen skola utfå sin arbetsförtjänst av entrepenören.

Den egentliga konfliktorsaken torde dock vara en annan. Enligt vad Soll.-Bl. inhämtat synes det hela vara en personfråga. Under föregående fem år har ett 50-tal arbetare kooperativt åtagit sig flottningen. När flottningen i år skulle taga sin början, anmälde sig det gamla laget och förklarade sig villigt taga flottningen på de gamla villkoren. Flottningsföreningen gick med härpå, men ville att en av förmännen Erik Svensson skulle ersättas, enär han ej ansågs lämplig. Arbetarne hade emellertid förtroende för Svensson, ville icke släppa honom och flere underhandlingar fördes härom. Det hela resulterade emellertid i att det kooperativa laget ej fick flottningen utan den överlämnades till en hemmansägare O. Westberg. De flesta av de gamla flottarne togo då anställning hos honom.

Emellertid är Westberg ej så omtyckt av arbetarne, enär han under strejk i sågverksdistriktet övertalade en del arbetare från fjälltrakterna att uppträda som strejkbrytare och drog med dessa ned till strejkplatsen. Detta i förening med att han blev den av föreningen gynnade har givetvis bidragit till att det hela tiden varit åska i luften och man har endast väntat på att konflikten skulle utbryta.

När nu konflikten blev akut, gjordes intet försök till underhandling utan arbetarne fingo sin slutlikvid.

Omkring 150 arbetare äro berörda av strejken. De allra flesta kvarligga på arbetsplatsen och man har anledning antaga, att det hela snart nog skall avvecklas på för alla parter lyckligaste sätt.

Som vi förut omtalat har länsstyrelsen förordnat extra polismän. Dessa få dock säkerligen ej mycket att göra, då arbetarna äro ordentliga karlar och uppträda lugnt och sansat.

Den 3 juni 1913

Flottningsstrejken i Juvanån.

Förvaltaren G. Svanström underhandlade under förra veckan med de strejkande arbetarne i flottningen vid Juvanån. Flottningsföreningen förklarade sig därvid villig att ikläda sig borgen för ordentlig betalning av arbetslönerna.

Däremot vägrades den begärda löneförhöjningen från 35 öre till 40 öre i timmen. Då arbetarne ville ha även det kravet genomfört, kunde ingen uppgörelse ske. Flottningen ligger tills vidare nere. Enligt vad det  uppgives, finnas bland de strejkande 50 à 60 st., som förklarat sig villiga att återgå till arbetet.

Uppgiften, att flottningsföreningen skulle ha förelagt det kooperativa laget att ersätta en av de gamla förmännen med en annan, om de ville ha flottningen, synes icke vara korekt. Det har i stället varit så, att flottningsföreningen vid tre olika tillfällen förklarat, att det kooperativa laget finge taga flottningen men mot villkor att de två förmän, som under föregående år lett flottningen antoges. Detta ville dock arbetarne ej gå med på utan de ville välja ny förman i stället för Molin.

Den 5 juni 1913             

Strejken vid Juvanån.

Det meddelas nu, att en del av de gamla arbetarne återgått samt att nya arbetare från Junsele, Ådalsliden, Anundsjö och Resele anskaffats. Flottningen har åter börjat, om än i mindre omfång.

Far och mor

Vi närmar oss jul, en högtid med ljus, värme och glädje. Kanske inte för alla, det är många som mår dåligt, arbetslösa,sjuka. Förtvivlade föräldrar och ensamstående som inte kan ge sina barn någon jul med tomte, klappar och mat.Vi lever i 2011 talet men mycket liknar 1940-talet, det är skrämmande att det fortfarande finns fattiga människor i vårt land. Människor som har svårt att få livspusslet att fungera.

Mina tankar går nu i juletid, som så många gånger förr om åren, till min barndoms jul hemma i Bysjön. En annorlunda jul för två torparbarn i ett väglöst land, långt ifrån vad även då, välfärdens jular hade att erbjuda. Men där tryggheten, värmen och gemenskapen var den sammanhållande länken bland de 10 gårdarna och dess innevånare i byn.

Jan-Ola och jag

Året är 1945 jag är åtta år min lillebror fem. Ute är det kallt och mycket snö vi har en riktig varga vinter säger dom äldre. Jag har kommit hem från skolhemmet där jag bor under skolterminerna. Är glad för att få vara hemma hos mamma och pappa och mina två bröder. De har flyttat in i vår nybyggda stuga medan jag varit borta.  Det känns lite främmande att komma hem. Pappa har kommit hem från Österåsens sanatorium där han legat för sin lungsot. Mamma har gått i dagsverk och fått både pengar,fläsk, kött och skinka som betalning. Behövligt nu när pappa varit sjuk och inte kunnat jaga och fiska, som han annars brukar göra för att vi ska få mat på bordet.

Men nu är alla hemma, och vi ska börja göra i ordning för första julen i nystugan. . Pappa ska åka spark till Krånge i morron och handla. Mamma skriver upp på en lapp vad vi behöver. Han åker iväg tidigt medan det ännu är mörkt ute. Kommer hem mitt i natten med sparken fullastad. När vi vaknar nästa morron är köket fullt av varor som han handlat. Jag ser en röd vaxduk till köksbordet, ett förklädestyg till mamma. Mjöl jäst socker kaffe bröd och mycket andra saker. Julklappar från mormor. En påse med praliner till min bror och mig har han också köpt, men den ställer han högst uppe i ett skåp. Den ska sparas till jul.

En låda med mat från moster Olga, och ett brev med pengar Mamma gråter när hon läser brevet, men talar inte om vad som står där. Ett paket från Åhlen och Holm gömmer mamma i en garderob. Hoppas det är våra julklappar. Jag önskar att det är en docka i paketet, och en lastbil till mig säger min bror. Men det är nog bara kläder. Nu längtar jag till jul.

Hans-Ingvar

Äntligen är det julaftons morgon och vi får kaffe med dopp. Efter det blir jag och min bror ensamma hemma.

Pappa har gått för att söka en gran. Mamma går till tant Beda på Lappåsen. Av tant Beda får vi Mjölk, grädde, hemsmör och mycket annat gott varje jul. Storebror är ute på sjön och vittjar gäddkrokarna. Ni ska bära in ved, sa mamma till oss innan hon gick, för vi behöver mycken  ved att elda med idag, vi ska ha det varmt och skönt inomhus under julen.

Känner inte den riktiga glädjen över att vara hemma. Det känns ovanligt och främmande i nystugan. På Skolhemmet är vi 40 barn,det är stort varmt och ljust. Ser mig omkring i köket som är det enda rummet vi använder. Jag får ont i magen, hoppas mamma och pappa kommer hem snart.

Pappa kom hem med en fin gran som vi ställer in i kammaren. Mamma tar fram jullådan, vi klär granen så fint med alla saker som jag minns från förra julen, dörren till kammaren ska få stå öppen, så att vi kan se den. Ute är det 25 gr kallt så vi får elda ordentligt i spisen, för i kammaren finns ingen värme. Vi har nu ätit av all den goda maten, tomten har varit här. Det blev ingen docka i år heller, men mössa vantar, sockor och en del andra saker.

Det blev heller ingen julotta i år, men jag och min bror har fått lov att gå ner i byn och hälsa på dom andra barnen i morgon. Där hittar jag glädjen och hemkänslan, för allt är sig likt där Känner mig nöjd och glad när vi går hem.

Harriet och Mona

Dagarna går fort, jag åker snart tillbaka till skolhemmet. Till påsk kommer jag hem igen, då känns det nog bättre för då vet jag hur det ser ut i nystugan. Jag ska tänka på den och se det inom mig hela tiden så jag ingenting glömmer. För det är ju där och hos alla andra i byn jag mår bra och känner mig hemma.

Annagreta Eriksson.H.                                  2011-12-04

”Opp i Johans”

Fantastisk vy över Bysjö uppifrån berget söder om byn. Långt i fjärran kan sjön Gösingen och Östansjö by skymtas.
Foto: Päivi Westberg 31/10 2011.

Sista flottningen i Juvanådalens flottled. Från Juvanådammet i Storsjöområdet,  norrut, ned mot Junsele och Ångermanälven. Via Sunnansjö och Bysjö. Många bekanta passerar förbi kameran här. Kanske lite för snabbt ibland. Man verkar tyvärr varit lite kameraskygg.

Film och speakertext: Åke Björqvist, Junsele. Musik och komposition: Gösta Markusson, Eden. Originalfilmen på Super-8.

Folkskolläraren Åke Björkqvist föddes i Björkil i Sunne Värmland den 3 juni 1923 som son till handlaren Helmer Fabian Björkqvist och Augusta Kristina, född Karlsdotter. Helmer startade först upp Konsum i Sunnemo och flyttade runt 1930 till Junsele där han blev handelsföreståndare inom Konsum. Åke utbildade sig till lärare och kom att bli Junsele trogen fram till sin död 2003. Han var gift med Signe Svensson från Bölen.

Källa: Gösta Markusson. Digitalisering: Lars Eric Forssén  Junselebyar.

Läs vad Jonna Jinton från Grundtjärn skriver:

”Godmorgon på er!
Åh det blev en tråkig start i morse. Jag skulle ju vara med i P4 morgon 08:15 men missade allt eftersom det inte fanns någon mobiltäckning där mobilen låg, och det hade jag inte märkt. Det finns bara ett ställe här inne i stugan där det går att få täckning, och det är i det ena köksfönstret. Om man sätter sig på fönsterbrädan och trycker halva ansiktet mot glasrutan så brukar det gå att prata i mobil här inne. Nu låg mobilen vid fönstret men antagligen inte vid den exakta punkten. Jag gick och väntade och väntade på att de skulle ringa upp, och trodde att det antagligen hade kommit något annat i vägen, tills jag tittade på mobilen och såg symbolen för ingen täckning. Jag fick panik och insåg att jag missat samtalet med Cicci och Harald på grund av att mobilen inte hade täckning. Det kändes minst sagt trist!

Sist jag var med stod jag ute på en sten på ängen för att vara helt hundra på att inte störas av dålig täckning. Denna gången tänkte jag att det nog skulle gå bra att prata inifrån köket. Men det är nog bäst att inte chansa på det om man väntar samtal.

Säkert har ni också hört talats om både på tv och radio om hur det diskuterats kring att det fasta nätet i många byar lagts ner nu den sista september. Grundtjärn hör till en av de byarna, konstigt nog, eftersom det här i princip inte finns någon mobiltäckning. Så alla som bor här har nu fått sin fasta telefon utbytt mot en telefon som går över det mobila nätet, och med en antenn på huset. Trots antennen så är det många gånger som det inte finns någon täckning, och det innebär ju att man aldrig kan vara säker på att kunna ringa t.ex ambulansen om något skulle hända.

Internet är också på gränsen till att inte gå att använda. Det finns ett enda bolag som vi kan använda oss av, och det är Net1, som har internet över Telias gamla NMT-nät. Har vi tur så kan vi komma upp i 0,5 Mbit per sekund. Många gånger så fungerar inte det heller, för är det dålig väder eller blåsigt så kan man räkna med att internet försvinner ett tag.
Ni anar inte vad många tokiga berättelser jag har från när jag sprungit runt och letat både mobiltäckning och internet. När jag bodde i den gamla skolan var internet ännu sämre än vad det är nu, och ibland tog det flera timmar för mig att få ut ett enda blogginlägg. Haha jag kan inte låta bli att skratta när jag tänker på hur jag ibland mitt i natten skulle ladda upp bilder på bloggen men tappade tålamodet och i rasande fart sprang ut med datorn i pyjamas och stövlar och satte mig på gräset utanför mammas hus (hon har bättre internet). Jag önskar jag hade tagit med mig kameran då

Det här med mobil och internet är den enda nackdelen med att bo såhär ute på landet. För att fler människor ska kunna flytta från stan och leva ute på landet så är det ett måste att mobil och internet fungerar bra. I dagens läge finns det möjlighet för många att bo var som helst, eftersom många sköter sina arbeten över internet, bland annat jag, som bloggar och snart ska öppna en webbutik på nätet. Människor som skulle vilja bo såhär och jobba över internet kan inte alltid göra det på grund av bristande internet och mobilnät. Och därför väljer nog många bort landsbygden som ett alternativ och bor nära eller i stan istället.”

/Lars Eric