En jul för länge sedan

Far och mor

Far och mor

Vi närmar oss jul, en högtid med ljus, värme och glädje. Kanske inte för alla, det är många som mår dåligt, arbetslösa,sjuka. Förtvivlade föräldrar och ensamstående som inte kan ge sina barn någon jul med tomte, klappar och mat.Vi lever i 2011 talet men mycket liknar 1940-talet, det är skrämmande att det fortfarande finns fattiga människor i vårt land. Människor som har svårt att få livspusslet att fungera.

Mina tankar går nu i juletid, som så många gånger förr om åren, till min barndoms jul hemma i Bysjön. En annorlunda jul för två torparbarn i ett väglöst land, långt ifrån vad även då, välfärdens jular hade att erbjuda. Men där tryggheten, värmen och gemenskapen var den sammanhållande länken bland de 10 gårdarna och dess innevånare i byn.

Jan-Ola och jag

Jan-Ola och jag

Året är 1945 jag är åtta år min lillebror fem. Ute är det kallt och mycket snö vi har en riktig varga vinter säger dom äldre. Jag har kommit hem från skolhemmet där jag bor under skolterminerna. Är glad för att få vara hemma hos mamma och pappa och mina två bröder. De har flyttat in i vår nybyggda stuga medan jag varit borta.  Det känns lite främmande att komma hem. Pappa har kommit hem från Österåsens sanatorium där han legat för sin lungsot. Mamma har gått i dagsverk och fått både pengar,fläsk, kött och skinka som betalning. Behövligt nu när pappa varit sjuk och inte kunnat jaga och fiska, som han annars brukar göra för att vi ska få mat på bordet.

Men nu är alla hemma, och vi ska börja göra i ordning för första julen i nystugan. . Pappa ska åka spark till Krånge i morron och handla. Mamma skriver upp på en lapp vad vi behöver. Han åker iväg tidigt medan det ännu är mörkt ute. Kommer hem mitt i natten med sparken fullastad. När vi vaknar nästa morron är köket fullt av varor som han handlat. Jag ser en röd vaxduk till köksbordet, ett förklädestyg till mamma. Mjöl jäst socker kaffe bröd och mycket andra saker. Julklappar från mormor. En påse med praliner till min bror och mig har han också köpt, men den ställer han högst uppe i ett skåp. Den ska sparas till jul.

En låda med mat från moster Olga, och ett brev med pengar Mamma gråter när hon läser brevet, men talar inte om vad som står där. Ett paket från Åhlen och Holm gömmer mamma i en garderob. Hoppas det är våra julklappar. Jag önskar att det är en docka i paketet, och en lastbil till mig säger min bror. Men det är nog bara kläder. Nu längtar jag till jul.

Hans-Ingvar

Hans-Ingvar

Äntligen är det julaftons morgon och vi får kaffe med dopp. Efter det blir jag och min bror ensamma hemma.

Pappa har gått för att söka en gran. Mamma går till tant Beda på Lappåsen. Av tant Beda får vi Mjölk, grädde, hemsmör och mycket annat gott varje jul. Storebror är ute på sjön och vittjar gäddkrokarna. Ni ska bära in ved, sa mamma till oss innan hon gick, för vi behöver mycken  ved att elda med idag, vi ska ha det varmt och skönt inomhus under julen.

Känner inte den riktiga glädjen över att vara hemma. Det känns ovanligt och främmande i nystugan. På Skolhemmet är vi 40 barn,det är stort varmt och ljust. Ser mig omkring i köket som är det enda rummet vi använder. Jag får ont i magen, hoppas mamma och pappa kommer hem snart.

Pappa kom hem med en fin gran som vi ställer in i kammaren. Mamma tar fram jullådan, vi klär granen så fint med alla saker som jag minns från förra julen, dörren till kammaren ska få stå öppen, så att vi kan se den. Ute är det 25 gr kallt så vi får elda ordentligt i spisen, för i kammaren finns ingen värme. Vi har nu ätit av all den goda maten, tomten har varit här. Det blev ingen docka i år heller, men mössa vantar, sockor och en del andra saker.

Det blev heller ingen julotta i år, men jag och min bror har fått lov att gå ner i byn och hälsa på dom andra barnen i morgon. Där hittar jag glädjen och hemkänslan, för allt är sig likt där Känner mig nöjd och glad när vi går hem.

Harriet och Mona

Harriet och Mona

Dagarna går fort, jag åker snart tillbaka till skolhemmet. Till påsk kommer jag hem igen, då känns det nog bättre för då vet jag hur det ser ut i nystugan. Jag ska tänka på den och se det inom mig hela tiden så jag ingenting glömmer. För det är ju där och hos alla andra i byn jag mår bra och känner mig hemma.

 

 

Annagreta Eriksson.H.                                  2011-12-04

 

”Opp i Johans”

Comments are closed.