Fattig- och åldringsvård i äldre tiders Junsele

Av Göran Stenmark

I det gamla bonde- och torparsamhället fick man i mångt och mycket lita till sig själv när nöden eller sjukdomar stod för dörren. Men visst fanns det ett visst skydd mot fattigdom och sjuka människor redan under 17-1800-talen. Det vittnar bl.a. de gamla sockenstämmoprotokollen om. T.ex. år 1833, när stämman beslöt att den utfattige nybyggaren Samuel Olofsson i Risbränna med familj skulle få ett lån av socknen för att inköpa en ko som ersättning för de kor som björnen rivit till döds. Som det står i protokollet;

Föredrogs den ömkansvärda belägenheten uti hvilken den utfattige Nybyggaren SamuelOlofsson i Risbrännan, med Hru och 6 små Barn sig befinner derigenom, att Björnen nedrifvit Hans 2 kor, de enda som under sommaren skulle uppehålla lifvet uti 8 personer…osv.

De fattiga gick under 1800-talet ”på roten” dvs de vårdades i varje rotes hemman en viss tid under året. Detta system fungerade säkert i många fall, men ofta ansågs detta som en belastning för varje gård, och följden därav blev att många fattiga och sjuka missköttes. De sjukaste bars mellan gårdarna i den s.k. ”sängkorgen” dvs en lång spånkorg med handtag i bägge ändarna, och denna fick även fungera som säng åt de sjukaste.

Här nedan följer ett utdrag ur en lista på vilka byar och bönder som skulle ta emot fattiga ett visst antal dygn per år.

 

Turlista för Fattigförsörjningen inom

Junsele Socken, beräknad med 2ne dygn på hvarje

Seland efter 1869 års Mantals Längd

 

Namn: Erik Andersson. By: Bysjö. Skattetal: 6 seland. Antal vårddygn: 12.

Namn: Er.P Persson i Höfven. By: Bysjö. Skattetal: 12 seland. Antal vårddygn: 24.

Namn: Johan Johansson. By: Bysjö. Skattetal: 6 seland. Antal vårddygn: 12.

 

Således åtgår 2 år och 10 Månader för Ett fattighjons hvarf öfver Junsele Socken

Ett annat skydd mot fattigdom och nödår var de s.k. Sockenmagasinen som vid prästborden.

I dessa förvarades den säd som skulle delas ut under nödår och andra svåra tillfällen. Sockenmagasinen blev allmänna i hela landet, och började dyka upp under andra halvan av 1700-talet. I Junsele har vi den förmånen att sockenmagasinet finns kvar på den gamla kyrkplatsen i Mo by, och vid en restaurering för några år sedan upptäckte man att denna byggnad är från 1750-talet.

En del inhystes även i fattigstugan, och det var samma byggnad som var sockenstuga på prästbordet i Mo. Alltså i samma stuga som man höll sockenstämma och andra viktiga angelägenheter för socknen.