Detta är en problematisk fråga som än idag berör, kanske inte västraområdet så mycket, men däremot fjälltrakterna. Vem har mer rätt till brukandet av markerna än andra? Starrhö har idag bytts mot skogsplanteringar i debatten. Bevisligen var samerna de första brukarna av marken, men nybyggarna hävdade också sin rätt.

 


 


Renar åt upp starrhöet

Av Göran Stenmark

Fodertillgång till våra tamdjur och då framförallt nötkreatur, hästar, får getter osv, har alltid varit en livsviktig sak för oss människor. I gamla tider när största delen av Sveriges befolkning i huvudsak livnärde sig på jordbruk, förstår man att det ofta kunde bli bråk grannar sinsemellan eller med samerna .I de gamla domböckerna är en av de vanligaste orsakerna till process, detta med rätten att bruka mark, slåtteslägenheter osv. Så även i Junsele. Jag tänker här berätta en episod som jag tolkat fram ur de gamla tingshandlingarna.

Den 31 december 1829 begav sig bönderna i Edens by i Junsele till den s.k. Österån, eller som de säkert själva uttalade det, Ysterån. Bönderna hette Jacob Pehrsson, Jonas Forssén d.ä, Jan Jansson, Jacob Åkerstedt samt en representant ur Daniel Anderssons sterbhus. De skulle utföra en s.k. syn och orsaken var att man upptäckt att deras foderhässjor var skadade genom att renar ätit ur dem. Med på synförrättningen var även renarnas ägare, samen Anders Andersson Strenka.

Edensbönderna visade på tre ställen där de hade sina gemensamt ägande hässjor som uppräknades till ett sammanräknat innehåll av tjugotvå lass gott starrfoder, och av dessa var minst fem lass uppätet och nedtrampat av renarna. Totalt räknade man med ett värde av 20 riksdaler banco. Anders Andersson Strenka erkände att hans renhjord gjort åverkan på två ställen men på det tredje stället nekade han till, vilket endast låg 100 famna från de andra. Detta beaktade ej bönderna utan menade att det bör vara gjort av samma renar.

Frågan hänsköts därefter till Härads rättens prövning, där det med stor sannolikhet dömdes till böndernas fördel.

Anders Andersson Streuka (Strenka) var skattelapp i Fjellfjell Vilhelmina, född ca 1794. Han flyttade ned med sina renar till Junsele på vintrarna.