Välkommen till en hemsida om Junsele och tre grannbyar i Vilda Vackra Västra Ångermanland!

Bysjö-Sunnansjö-Östansjö

Näset

Näset - inkörsporten till Bysjö.









______________________________________________________________________

2010-03-22
n´ Johan
Annagreta Eriksson H

Johan är min far, gift med min mor Ada. Bor kvar på det torp där han föddes. Far är vagabonden, frihetsälskaren, jägaren. Älskar att gå i skog och mark. Syns inte hunden till, eller är bössan borta från sin krok i köket, vet jag att snart vankas det tjäderstek, eller ett nytt räv, hare, utter eller minkskinn att hängas på väggen i väntan på pälshandlaren.

Vi behöver aldrig gå hungriga, det finns för det mesta, kött och fisk på bordet. På hösten är det älgjakt, då vankas det älgkött, om jakten varit god. Kanske ses han av de övriga männen i byn som lättjefull, han brukar inte jorden, håller inte boskap. Arbetar inte i timmerskog eller flottningen. Jag frågade mor en gång varför? Fick till svar, han behöver inte, försörjer oss med kött och fisk, säljer, pälsskinnen på våren, får lika mycket inkomst på det som övriga karlarna i byn får på sina arbeten. Pappa har ett handikapp, en sjukdom i sina händer som gjort fingrarna krokiga och stela, men lärt sig leva med det.

För mig är pappa den som antingen är borta i skogen, cyklat till Eden eller Krånge för att handla, eller också ligger han och sover för att han är trött efter jakten. Eller ute och fiskar med Ingemar borta vid Lövsjön. Där kan dom vara i flera dagar, komma hem med nedsaltad fisk som räcker hela året.

Pappa kan” hantera pennan”. Skriver brev till olika instanser för att få tillstånd att bygga oss en ny stuga. Det år jag började skolan, stod stugan klar. Men då hade pappa blivit sjuk i TBC, låg på Österåsens sanatorium. För mig var pappa, under mina första år, skolår, någon som var frånvarande, men ändå närvarande, lugn, trygg och bestämmande. Det som pappa hade sagt, det gällde.

______________________________________________________________________

2010-03-19
n´ Emil
Annagreta Eriksson H

Emil gift med Jenny, bor kvar i gården på Näset där han föddes. Nu en arrendegård tillhörande Svanö AB. Emil är lugn och trygg.  Snäll med oss barn, ser ”mellan fingrarna” på våra äventyr men håller ögonen på oss om något skulle hända, när vi leker nere vid ån, inne i båthus, eller ladugård.

Sommartid är källarbacken hans speciella plats. Där kan han ligga och titta på svalorna, som flyger in och ut i alla sina bon under stugtaket för att mata ungarna. Vi brukar också ligga där en stund tillsammans med honom, ibland tysta. Men för det mesta är det prat och skratt. Om han inte ligger med hatten över ögonen, för då vet vi att han sover och inte vill väckas. Källarbacken är mötesplatsen när någon cyklar eller går förbi. Där sitter gubbarna och ”ackedär” om skörden, fisket, jakten, nära och värdsliga nyheter. Vi lyssnar och lär.  Emil är med i jaktlaget. Han har även en jakthund. En gråhund.

När vi leker nere vid forsen brukar han göra sig ärende dit för att se till grinden, så att vi inte glömt stänga den. Han säger så, men det är nog oss han vill titta till. Hos Emil finns det häst i stallet, jag är lite rädd för hästar, de är så stora. På sensommaren vid höbärgningen brukar vi få åka hölass och ibland få rida eller ”sitta på hästryggen” från ladan och ut på åkern. Det finns tre hästar i byn. Vintertid när gubbarna kör timmer, vet man innan de kommer ner på sjön med timerlassen, vilken körare och häst det är. Det hör man på bjällran. Jag känner trygghet i det ljudet.

______________________________________________________________________

2010-03-16
Dialektalt

"n´och "a´före namn är arv från våra förfäders språk från mer än tusen år tillbaka. Då sa man "han" för karl och "hanna" för kvinna. "hanna" är försvunnet ur rikssvenskan numera och ersatt med "hon/henne". Men "han - n" och "hanna - a" förkortat, används i Norrländskan fortfarande.

______________________________________________________________________

2010-03-16

"Gubbarna i byn"
Annagreta Eriksson H

På begäran och för rättvisans skull, skriver jag även om ”Gubbarna i byn”.

Till skillnad från kvinnorna, minns jag gubbarna som mer anonyma. Dom fanns där, gick klädda på sommaren i blåblus och blåbyxa, vintertid i grå vadmalsblus och vadmalsbyxa, alltid med slidkniven på bältet och några med snus under läppen. På huvudet hade de keps el. hatt på vintern en krimmermössa.

Gubbarna fanns sommartid och höst på åker eller på vedbacken. På vintern i skogen, högg timmer, broschlade och körde ihop. Bodde ibland borta under veckorna i skogskojor.
På våren arbetade några i flottningen, alla hade de vårbruket med plöjning och sådd, potatisland, mm att arbeta med. Det var gubbarnas sak att sköta om häst, stall och hästfordon.

Efter dagens slit väntade de på att kvinnorna skulle komma in från kvällsmjölkningen. För att varje kväll bli bjudna på kornmjölsgröt med nysilad mjölk. Så gick året runt och jag upplevde ”gubbarna” ibland hemma, ibland borta. Vi sa alltid n framför namnet, tex. n´Emil likväl som vi sa a till kvinnorna, a´Jenny.

Jag minns Er alla, precis som jag såg Er då. Jag kan minnas fel. Det är nu mer än 65år sedan, jag fram till 7års ålder, fick dela lyckan med Er att få bo i Bysjön. Därefter lite sparsamt på skollov, bodde även hemma i 2år 5.e -6:e klass, med skolskjuts till Edens skola

LYCKA
Det kan vara låga hus
forngrå stuga, sovande i månljus
och en ladugård
där det är tyst i spiltorna.

Hästarna
som en gång stod där
är borta
deras steg
hör till en annan värld

Det kan vara tystnaden
när alla gått,
det kan vara minnet
av en ännu ej förlorad verklighet
ännu ej förlorad
ty på sadeln
i den övergivna ladugården                    
hänger bjällerkransen                              
som bevarar klangen
spröd som en rimfrost
lätt att väcka.

Ack vid minsta dallring
klingar varje bjällra
klarare än himlens stjärnor. 

Av Bo Setterlind

Annagretas berättelse om "Gubbarna i byn" publiceras på måndag.

______________________________________________________________________

2010-02-05

Mer "flytte"

Flottargäng på Storsjön

Flottarbasen på bilden, Johan Molin, kan ha varit från Sunnansjö. Johan Olof Molin f. 17/1 1891, gift med Ida Edlund Östansjö.

Är det här en spelflotte? Den verkar vara inbyggd, mot vind och kyla i den råkalla försommarnatten. Även en kamin för uppvärmning syns, om man ska tolka röret som sticker upp från huset som en skorsten. Eller var detta en flottarbostad under flyttet i Storsjön?

Tidningsurklipp från Nya Norrland, Ada Eriksson Bysjö. Källa Annagreta Eriksson H.

******************
Kommentar 2010-02-05
******************

Uppgifter från Länsmuseet Västernorrland Bilddatabasen; Fr.v; Albert Molin Junsele (Sunnansjö, min kommentar), Bernard Edström Bergsjö, Petrus Norberg Omsjö, Vilhelm Häggström Grundtjärn, Hilmar Jonsson Omsjö, Johan Molin Sunnansjö, Jakob Edström Bergsjö, Petrus Lidholm Grundtjärn. Från "Smulans blogg" - Anita Berglund.

_______________________________________________________________________

2010-01-28

"Årets timmer genom Juvanådammet"

Juvanådalens flottled börjar i Lidens socken, via Storsjön och Karvsjön, och rinner lustigt nog därefter, norrut tillbaks mot Junsele socken genom Sunnansjö, och även via Bysjön före kanalernas tillkomst vid 1900 som kortslöt sträckan mot Gösingen, och avslutas i Uman i Eden ned till "storån" Ångermanälven. Omsjötrakten ligger så pass högt att det blir så här som avvattningen från Storsjön fungerar (kanske Vigdån hade kunnat fungera som flottled, men därom är jag osäker). Därefter vände sedan timret efter Junselekröken vid Mo söderut igen tillbaks mot Liden och skogarna där det var fällt, och vidare mot sorteringsverket i Sandslån. Dit som så många vandrade långväga för säsongsarbete. Härifrån hämtade sedan bolagens bogserbåtar timret, buntat med kätting i långa rader, till sågverken och massafabrikerna runt älven i Kramforstrakten. För sågning till bräder eller för sämre virke till flisning och kokning av pappersmassa. Sedan vidare med båtfrakt ut i vida världen. Den som kan "DNA-bestämma" trä kan nog hitta Västra-virke över hela världen.

Flottning Storsjön

Tidningsurklipp från Nya Norrland, Ada Eriksson Bysjö. Källa Annagreta Eriksson H.

Flottning Storsjön Liden

Tre Jonssöner arbetar tillsammans. Fr. v. Johannes Jonsson, hans bror Olof samt Sigfrid, Johannes son. Juni 1952.

_______________________________________________________________________

2010-01-25

Bagarstuga tog eld i Bysjö

I fredags kände Marianne Gustafsson hur det vid 22-tiden luktade brandrök. När man tittade på bagarstugan, som är sammanbyggd med lagården, så syntes rök som vällde ur skorstenen. Per Olof rusade in i bagarstugan med brandsläckare och lyckades släcka den första brandungen. Snö vräktes också på. Vid 22:30 anlände Junsele brandkår och de kunde fortsätta släckningsarbetet. Branden hade då tagit sig igen i trossbottnen. Det var upptining av avloppet med doppvärmare som orsakade branden. Tack och lov upptäcktes branden i tid. Annars hade det kunnat gå ännu värre, då boningshuset ligger mycket nära bagarstugan. Förhoppningsvis går Astrids bagarstuga att återställa i brukbart skick igen.

_______________________________________________________________________

2010-01-21

Bysjötjejer på g!

Ellie Olwan Bysjö . Emma Lintorp Bysjö .

Ellie Olwan - Emma Lindtorp - Ida Gustafsson.

Tre tjejer

Skulle ha skickat bilder för länge sedan - fick bilden på Mats och Lenas lilla Emma för en vecka sedan. Vore kul om Bysjöns senaste tillskott finns på hemsidan. Ellie är född 12 april 2009, Emma 3 september 2009 och Ida är född den 13 augusti 2009. Inskickat av Patrik Gustafsson 17 januari 2010.

_______________________________________________________________________

 

2010-01-08

Temperaturnotering -37,3C

-37,4 C

Kållt?

Temperatur rapporterad till Tidningen Ångermanland från Bysjö. Ur TÅ fredagen den 8 januari 2010. Temperaturavläsningen bör ha varit från den 7:e. På torsdagsnatten den 8:e var det ännu kallare...

Här en historisk notering från 1950-talet:

Kallvintern

"Den torsdag som nämns är torsdagen den 15 december 1955. En
riktig kallvinter var det: kring månadsskiftet februari-mars 1956, under
OS i Cortina, var det så kallt att hela ishockeyomgångar i Ångermanland
fick ställas in." Faximil från Nya Norrland inskickad av Hans O. Alfredsson.

_______________________________________________________________________

2009-10-21

Oktoberbilder från Bysjö
Staffan Westberg

Is på Bysjön

Ekan vid Lövsjöns strand och is.

_______________________________________________________________________

2009-10-16

Flygbilder - Sunnansjö by

Bilder från slutet av 1950-talet när nya bilvägen var dragen genom byn. Gamla byavägen syns tydligt nedan om nyvägen, den nuvarande vägen mellan Junsele och Grundtjärn.

Molins

Vy över Ystån som rinner från Ysjön genom Sunnansjö by mot Bysjön, och Erikssons gård, ursprungligen nybyggaren Hans Molins gård (bildkälla:Sofia Karlström). Idag är storstugan nedmonterad och använd till sommarstugor längs ån. Stugan närmast mot ån där Nicke Molin (bildkälla:Sofia Karlström) bodde som förmånstagare finns fortfarande kvar på samma ställe. Uppe till höger syns den gamla bron över ån bredvid den nya som byggdes för nya vägen 1955. En brygga i vinkel verkar ligga i ån mellan nya och gamla bron. Vägen mot Udden fortsätter längst upp i högra hörnet. Bildkälla: Flygfotohistoria AB.

 

Westbergs

Landbonden Lars-Erik Westbergs gård på nybyggaren Johan Sjöbergs ursprungliga marker. Uppe till höger syns vägen mot Sjöbergs gård, som låg avskiljt från själva byn. Kanske kändes det annorlunda förr när inte skogen skymde. Bildkälla: Flygfotohistoria AB.

_______________________________________________________________________

2009-10-02

Gamla porten till Sunnansjö by

Här går man ned till Sunnansjö by från gamla vägen.

Före 1955 var här avtagsvägen - gångvägen - norr om Ysjön, till Sunnansjö by från numera gamla vägen mellan Östansjö och Grundtjärn. Här klev man på och av bussen ännu i "modern" tid.

Sunnansjö by var nämligen en by utan bilförbindelse ända fram till 1955, då nya vägen drogs, väster om Ysjön genom byn!

Men för fordon med häst fanns förstås vägar in till byn. Bl a från Östansjö där nuvarande vägen går. Och man skräms fortfarande med att strax söder om Djuptjärn, ett "vitterspår" går över vägen, där hästarna alltid ryggade.

Och kyrkvägen mot Mo gick över Gryssjöns myrar mot bron vid Näset och därefter på västra sidan av Gösingen. Spänger i myrarna kan fortfarande hittas i Gryssjömarkerna.

Sunnansjö by ligger strategiskt mellan sjöarna Ysjön och Grysjön.

Att anlägga odlingar mellan sjöar var ett sätt att undvika frostens härjningar. Det uppvärmda sjövattnet höll höstfrosten borta.

Tex finnen Karlström från Österbotten provodlade på Näsets nybyggesmark vid Bysjö på 1880-talet med Bysjös bönders medgivande. Han fann dock odlingsmöjligheterna för svåra och bosatte sig vid Storsjön istället. Storsjön och Karvsjön är ett bra exempel på frostfri odling mellan två sjöar.

Man kan förstå att nybyggarna Molin, Sjöberg och Olsson fann platsen för blivande "Sunnansjö Nybygge" värd att satsa på. Trots stridigheter som skulle komma med Edens bönder, som hade nyttjanderätt till marken sedan urminnes tider.

Stridigheterna sköttes dock mestadels via tinget. Bara "Gryssjögubben" Johan "Jan" Ersson har i folkmun ansetts råka illa ut. Kyrkoboken talar dock om slaganfall (utan yttre påverkan).

_______________________________________________________________________

2009-09-22

Influensan härjade även 1918

En liknande pandemi som drabbar oss nu i vinter, spred skräck 1918. Influensan härjade i första världskrigets skyttegravar och tog många unga soldaters liv. Den spred sig så småningom till norrlands skogsbyar. Ca 38.000 dog i Sverige under 1918 och 1919. Då som nu är det de unga och friska som drabbas genom att lungorna förstörs. Äldre och småbarn har ett svagare immunförsvar som inte överreagerar lika mycket.

Augusta Eriksson

Augusta Eriksson, 1897-1918, Bysjö. Bildkälla: Annagreta Eriksson H. Fotograf: okänd (troligen E O Krage).

Augusta Eriksson, dotter till Pelle Eriksson från Backen och Karin Sjölund från Rörtjärna uppe vid Fransåsen, var en av många i Junsele socken som dog av influensan, som kallades "spanskan".

_______________________________________________________________________

2009-07-29

Elin Holmqvist 100 år

Gratulationer till Elin som fyllde 100 år på Bysjödagen den 26 juli!

_______________________________________________________________________

2009-07-18

Brädfordring på Näset 1926

Yttterpanel sätts på 1926

Bildkälla:Staffan Edsfors, Gösing.


Det stora timmerhuset får liggande panel år 1926. Brädfordringen utfördes av Edsfors såg på Eden. Den lilla berghällan, som går i dagen.i vänster framkant av bilden är det enda som man kan identifiera idag. Detta ståtliga hus ersattes 1958 på samma ställe av dagens mindre envånings. Kanske för att det var ett för stort hus att värma upp för bara två personer (Emil och Jenny Holmqvist).

Lägg märke till de fiffiga trianglarna stödda med långa troer, som användes som ställning. Dessa kunde resas upp mot en vägg och satt bergfast mot väggen utan någon infästning.

På bilden syns också att omgivningen var mycket öppnare än dagens igenväxta Näset. Åkrarna bak upp mot Finnbacken saknade sly och skog på denna tid. Näset hade kanske Bysjös största åkermark.

De tre snickarna får fika av en flicka med kaffebricka när fotografen tar sin bild.

_______________________________________________________________________

2009-04-17

Nybyggaren Hans Hansson Molin

Fredrika och Hans Molin

Bildkälla:Westbergs familjealbum, Staffan Gagnelid.

Hans Hansson "Klompen" Molin (1820-1903) från Överå och andra hustrun, Anna Fredrika f. Westberg (1835-1903) från Åsele. Bosatta i Sunnansjö by.

På visitkortsbilden, från Oskar Svanströms fotoateljé i Krånge, märks att Hans drabbats av förlamning i vänstra delen av ansiktet, kanske av en stroke.

Fredrikas yngre son Olof Westberg blev gift i Bysjö med makens systerdotter, änkan Greta Eriksson f. Borgström. Fredrikas äldre son Lars Erik Westberg blev gift i Sunnansjö by med Sjöbergs dotter Margareta Katarina.

Hans Molins syster Anna Magdalena Hansdotter Borgström bodde som änka på "Nybygget" i Sunnansjö, nära Bysjö, hos sin svärson Erik Johan Forssén och dottern Johanna f. Borgström, efter Lillseletiden.

En tredje systerdotter till Hans Molin var Ante Byströms Anna (1863-1894) i Bysjö.

 

_______________________________________________________________________

2009-02-28

"Bolagsförbudet"

Skogen blev här, som på många andra håll i Norrland, i bolagshänder i senare delen av 1800-talet och fram till 1906, då till slut efter lång debatt i riksdagen, bolag och föreningar förbjöds köpa fast egendom i de fyra nordligaste länen. Och från 1925 i resten av landet. Det s.k. Bolagsförbudet.

Blev skogsbolagen förtvivlade över lagen? Nej troligen inte... de blev ju hädanefter fria från konkurrens av andra bolag - och slapp köpa upp jordbruk som de igentligen var totalt ointresserade av.

Om skogsbolagen fått fortsätta köpa skog på rot på 1800-talet utan politikers inblandning, så hade kanske inte en så stor andel skog- och jordbruksmark hamnat i händerna på bolag.

_______________________________________________________________________

2009-02-27

"Sparkstöttingen" av Annagreta

Annagreta Eriksson H om sin barndoms sparkåkning i Bysjö. Tidningsurklipp TÅ Nära, 26 februari.

"Sparkdröga" hette det när man satte ihop ett tåg av sparkar Nolaskogs. Är det någon som minns vad det kallades här i Västra?

_______________________________________________________________________

2009-02-25

Flygbild - Sven Peter Sjöbergs torp Sunnansjö

Sven Peter Sjöbergs torp

Sjöbergstorpet - Amandustorpet - numera Christer & Moas.
Foto okänd. Copyright Flygfotohistoria AB.

Om vi beger oss ca 500 meter söderut uppströms Bysjöån från Petras torp, så kommer vi till Sven Peter Sjöbergs och Greta Maria Jonsdotter från Näset i Bysjö, torp.

Torpet som ligger på nybyggaren Johan Sjöbergs mark, såldes till styvsonen Sven Peter av hans mamma, och då änkan, Anna Stina Ersdotter Sjöberg år 1886 på evinnerlig tid. Anna Stina var syster till Petra Ersdotter Wedin från torpet i föregående flygbild.

Se vad fint torpet ligger vid Bysjöån, fastän bolagsskogen (Svanöägd tidigare, numera SCA) här på 1950-talet börjat skymma utsikten mot vattnet.

_______________________________________________________________________

2009-02-20

Flygbild - Petras torp Sunnansjö

Flygbild över Petras torp

Nuvarand Sjölanders. Foto okänd. Copyright Flygfotohistoria AB.

Flygbild från 1950-talet över Gerhard och Signe Sjölanders gård i Sunnansjö vid sjön Gösingen. Petra Ersdotter Wedin var Gerhards mormor. Gerhards maka Signe från Alderlund i Vallen hade en syster Sofia nära här. Hon bodde i "Amandustorpet" bara några hundra meter söderut upp härifrån, längs Bysjöån. En stig mellan torpen går fortfarande att hitta.

Numera rivna byggnader som sommarlagården i bildens övre vänstra del och jordkällarens överbyggnad i nedre vänstra delen syns här.

Mellan 1950 och 1957 flygfotades gårdar över hela Sverige av en flygfotofirma. Säljare åkte sedan runt och visade upp foton för gårdsägarna. Men priset var avskräckande. 1956 kostade en inramad bild 135kr. Långt ifrån alla hade råd att köpa en förstoring att hänga på väggen. Men negativen finns kvar och bilderna säljs nu av Flygfotohistoria AB.

_______________________________________________________________________

2008-11-18

Skiftesläggningen av Sunnansjö 1865

Verkställande av Laga Skifte å Krononybygge Sunnansjö, november 1865.

"I fråga om skiftesläggning härstädes besluta förättningsmännen sålunda:"

Lantmäteriet har nu lagt ut allt historiskt inscannat förrättningsmaterial, inklusive kartor, på sin hemsida. Det är en mycket spännande läsning att ta sig igenom!

Här är ett litet utdrag ut Sunnansjö Laga skifteshandlingar där skiftesgränserna beskrivs. Dokumentet är totalt på 37 sidor.

I detta utdrag nämns bara en bråkdel av alla inblandade i Sunnansjö nybygges tillkomst. Köp, sälj och bråk om de 24 seland nybyggesrätterna verkar ha varit kutym.

Har det varit mera "vilda västern" i ett junselenybygge, än i Sunnansjös, tro?

_______________________________________________________________________

2008-07-18

Sjöbergs Sunnansjö

Snöppvägen

Det går att åka en annan väg mot Bysjö än den vanliga via Östansjö. Från Sunnansjö by går en skogsväg västerut som tar sig mot Bysjöns södra ände och kallas "snôppvägen", i.o.m. att den passerar södra slutänden, snoppen, av Bysjön. Man kommer inte ända fram till Bysjö utan får vända uppe vid Lövåshöjden. Här lite bilder från resterna av Sjöbergs hemman också.

_______________________________________________________________________

 

2008-06-18

Nyupptäckt novell av Johan Eriksson
!

Johan Eriksson

Johan Eriksson. Bildkälla Jan-Ola Eriksson.

"I solgasset doftade jag av daltjära, fotogen och terpentin. En ljum bris krusade vattnet och smekte mina långsidor med lätta dova kluckanden."

För första gången publicerad, novellen "En gammal ekas äventyr", skriven av Johan Eriksson i Bysjö. Det är dottern Annagreta som nyligen funnit texten bland sin pappas efterlämnade papper.

Berättelsen handlar om älgjakt i bysjö- och sunnansjöskogarna på 1930-talet. Höjdpunkten i historien utspelar sig vid Hållflon och bysjöboern, som ligger söderut i bysjöskogen, gränsande mot Lidens socken.

Johan Eriksson låter sin egenhändigt byggda roddbåt börja och avsluta berättelsen.

Läs novellen >>

_______________________________________________________________

 

Sommarkafé söndag 27 juli

Årets byakafé kommer att hållas vid badplatsen i Bysjö, beläget vid stranden mellan Westbergs och Wallgrens gårdar.

Start kl.11.00 med gudstjänst och därefter kafé till 16.00.

_______________________________________________________________

 

Finnbackens barnbarn

Karlströms

Foto år 1932 vid stranden på Långnäset vid Storsjön.
Se här bilden som Signe Häggström, född Karlström, skickade till tidningen.

Axel Carlström i Sunnansjö, längst upp till vänster. Fotot är från stranden vid föräldrahemmet i Långnäset där hans farfar Jakob Mickelsson Wig Karlström var nybyggare.

Farfar Jakob Karlström var "provodlare" på Näsets nybygge åt Bysjös bönder, men fann inte lokalen vara attraktiv. Troligen var den för frostkänslig jämfört med Långnäset vid Storsjön där han till slut hamnade.

Och ingen av Bysjös fyra hemmansägare blev heller odlare på Näsets nybygge, utan de sålde alla sina andelar till skogsuppköpare, som den ökände E.P. Persson i Höven.

Numera tillhör Finnbacken och Näset, skogsuppköparnas arvtagare, Svenska Cellulosa Aktiebolaget, SCA.



Källa: Augusti 2007, Axel Carlström i Sunnansjö by, som berättade om sin farfar och därmed avslöjade vem denne Karlströmare var, som först odlade på Näset!


Urklipp och foton: Anita Berglund "Smulans" blogg.

_______________________________________________________________________

 

Brandkatastrofen 1938

Efter branden

Foto:Judith Norberg

Judith Norberg född Johansson, dotter till Beda och Petter på Lappåsen har tagit bilderna till berättelsen. Judit gick ofta omkring med sin lådkamera. Hon var intresserad av att fotografera, enligt Annagreta.

Annagreta Eriksson H skriver minnen från sin barndom i Bysjö.

Bl.a. om branden som förstörde hemmet. Pappa Johan Eriksson hade precis helrenoverat sitt föräldrahem när åskan förstörde allt.

Familjen fick tillfälligt flytta först till Beda och Petter på Lappåsen och sedan till Erik Svenssons på "Valletorpet", där de bodde tills nya stugan var uppförd.

"Sommaren 1938 är ovanligt varm och åskrik.

Mor står vid sin nya vedspis och gräddar pannkakor, gläds åt det nyrenoverade huset som just blivit klart. Åskan mullrar på tryggt avstånd. Jag är ett och ett halvt år gammal, sover middag. Åskan kommer närmare. Mor känner rädslan, tänk om blixten slår ner i det nya fina huset.

Rädslan besannas med en våldsam urladdning. Jag vaknar, rycks upp ur min säng. Mor skriker förtvivlat. Det brinner, det brinner... ">>


_______________________________________________________________________

 

Fler namn på kortet

Erik Svens

Detta kort finns i Bysjöboka men tre av personernas namn saknas. Nu har två av dessa (brorsbarnen till Erik) identifierats genom Anita Berglund.

Övre raden fr.v: fortfarande okänd flicka, Valfrid Eriksson 1882-1969 (son till Erik Jakob Svensson) Anna Lovisa Petterson 1875-1942 från Tara (Erik Jakob Svenssons andra hustru) Sven Petter Svensson 1884-1925, Kristina Karolina Svensson 1882-1961 Anundsjö (de båda sistnämnda är brorsbarn till Erik Jakob Svensson). Erik Jakobs bror hette Nils Oskar 1862-1944.

Sittande nedre raden fr. v.: Erik Petter Sjölund (1862-1950) född i Rå, Ådalsliden, hustrun Anna Kristina Eriksdotter (1884-1972) född på Nybygget. Annas far Erik Jakob Svensson (1859-1938) till höger. Fotot troligtvis taget vid Erik Petters och Annas giftemål 1901.

Erik Jakob var född i Norrtanflo, Resele och son till Sven Jonsson från Skorped och Stina Greta Josefsdotter från Helgum. Erik Jakob flyttar med första frun Margareta till Erke och Johanna Forsséns "Nybygget" i Sunnansjö 1882 som torpare. Hustrun avlider 1886 och två år senare flyttar familjen till närbelägna Bysjön.

Både Johanna (f Borgström) och Erik Jakobs fäder var från Skorped. Kanske var en bekantskap anledningen att Svenssons hamnade hos Erke och Johanna på Nybygget. Och när Erik flyttar vidare till Bysjön så är det till en syster till Johanna, Erika Westberg (f Borgström) flytten går. Där arrenderar de den sk "Klämmetsbränna" redan från 1886.

Den sista familjen som bodde på Fransåsen blev Erik Petter Sjölund och Anna Kristina Eriksdotter. Familjen kom till Fransåsen från Bysjön i Junsele 1907. Makarna lämnade Fransåsen 1949 när de flyttade till Näsåker. Därmed blev den gamla byn och nybygget Fransåsen öde.

Uppgifter: Anita Berglund och Göran Stenmark.

_______________________________________________________________________

 

"och med taga nödig skurredskap" Skurning av kyrkan 1898-99

Skurning av kyrkan 1898

År 1898 var bl.a. Erik Danielsson och Jacke NilssonÖstansjö, Erke Forssén, Macke Åström och Nicke Molin i Sunnansjö kallade för skurning av kyrkan.

Jacke är troligen samma person som senare bor i stugan på Hälla i Gösing och var hästgetare åt Edens bönder. Han hade en bror i Uman som hette Petter. Fadern var storbonden på Eden nr5 men sedermera torparen, Nils Johansson.

Skurning av kyrkan 1899

År 1899 var bl.a. följande personer kallade; Oskar Molin, Hindrik Pehrsson, Johan Petter Sjöberg och Lars Erik Westberg i Sunnansjö. Nils Johan Eriksson, Jon Eriksson, Lars Wallgren, Olof Westberg och Ante Byström i Bysjö. Jan Pehrsson och Pehr Pehrsson, Näset.

Man kan nog tänka sig att alla dessa gubbar inte personligen låg och knäskurade kyrkans golv. Troligen skickade de någon mer erfaren ur hushållet!

______________________________________________________________________


Allans tändkulemotor

Hjärtat i sågverket

Hjärtat i sågverket. Foto: Göran Stenmark

Bysjö sågverks tändkulemotor. Köptes 1929 på fem års avbetalning á 500 kr per år. Tillverkad av Bolinder. De kallas även råoljemotorer p.g.a. att de kunde drivas med råolja men även diesel och fotogen eller t.o.m. sillolja eller trätjära kunde användas. Med andra ord kunde man använda vadsomhelst som var brännbart och i flytande form!

De var mycket vanliga i fiskebåtar från 1920-talet. Det krävdes sin man att sköta dem. Tändkulan fick inte bli för varm eller kall! En blåslampa skötte uppvärmningen. Det var säkert praktiskt för Allan att fadern Erik hjälpte honom de tre första åren.

Arbetsmiljön runt motorn var nog inte så trevlig. Motorn var mycket högljud och spred sot och olja.

1943 när byborna själva dragit el till Bysjö var det säkert en lättnad för Allan att kunna skaffa en elmotor istället!

______________________________________________________________________

En dikt från Bysjö

Här en dikt som Johan Eriksson skrev på sin 70-årsdag, den 25 juli 1973. Han dog 1994 - 91 år gammal.

______________________________________________________________________

 

Näset - Finnbacken

I uppgifterna om Näsets historia nämns ofta "Finnbacken". Det var här den första odlingen gjordes på Näset. Fortfarande kan man skönja ängsmarken inne i skogen. Skogen har ännu inte återtagit marken som tex vid Lövsjön, där Bysjös första nyodling gjordes. Även resterna av den sommarlagård som användes långt in på 1900-talet av arrendatorerna till Näset, kan fortfarande återfinnas.

Den som röjde odlingsmark här var Jakob Mickelsson född 1840 med hustrun Maja Greta Eriksdotter född 1840. Båda var från Vörå i Österbotten. Skarpskytten Jacob hade soldatnamnet Wig innan han lämnade Finland. >>

______________________________________________________________________

 

Skalberget i Sunnansjö

Skalberget i Sunnansjö och dess egenartade profil. I grunden samma namn som t.ex. Skuleberget. Skal-Skall-Skalle-Skul-Skull-Skulle. Jämför också engelskans "skull" och svenskans "skalle" - d.v.s huvudskål. Och en sådan kan man nog säga att Skalberget efterliknar.

 

_______________________________________________________________________

 


 

 

| e-post | © 2005-2009 junselebyar.se