{"id":123,"date":"2006-10-09T21:16:13","date_gmt":"2006-10-09T19:16:13","guid":{"rendered":"http:\/\/bys.junselebyar.se\/blog\/?p=123"},"modified":"2010-04-28T01:46:24","modified_gmt":"2010-04-27T23:46:24","slug":"levebrod-mat-och-dryck","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/bys.junselebyar.se\/blog\/?p=123","title":{"rendered":"Levebr\u00f6d – mat och dryck"},"content":{"rendered":"
\"barkning\"
barkning<\/figcaption><\/figure>\n

Inre barken lossas med en tr\u00e4spattel. Bildk\u00e4lla: Skogsland 25 2006<\/em><\/p>\n

Barkbr\u00f6det – Skogens s\u00e4d
\nDet m\u00e4rks i avvittringsprotokollen att Junseleb\u00f6nderna var mycket m\u00e5na om att framh\u00e5lla hur frostk\u00e4nsliga och el\u00e4ndiga deras \u00e5krar var, vilket s\u00e4kert inte var n\u00e5gon \u00f6verdrift om man bet\u00e4nker hur tex 1774 och 1867 artade sig. Sommaren 1774 var en sommar med n\u00e4stan oavbrutet regnande, som medf\u00f6rde att kreaturen m\u00e5ste utfodras med barr, renmossa och aspbark medan m\u00e4nniskorna fick h\u00e5lla tillgodo med barkbr\u00f6d.<\/p>\n

Mj\u00f6let till barkbr\u00f6d togs fr\u00e5n den inre vita mjuka delen av barken p\u00e5 unga tallar. B\u00e4st tidpunkt var p\u00e5 v\u00e5ren n\u00e4r tallen savade. D\u00e5 var barken l\u00e4ttast att f\u00e5 loss och som s\u00f6tast och inneh\u00f6ll minst k\u00e5da. K\u00e5dan g\u00f6r smaken bitter. K\u00e5dan kunde ocks\u00e5 tas bort genom att hetta upp barken och sedan skrapa bort k\u00e5dan som kommit till ytan. Barken torkades p\u00e5 spiselh\u00e4llen, maldes och anv\u00e4ndes sedan f\u00f6r att dryga ut korn- och r\u00e5gmj\u00f6l. H\u00e5llbarheten var l\u00e5ng. Mj\u00f6let kunde f\u00f6rvaras p\u00e5 vinden i m\u00e5nga \u00e5r. Barkmj\u00f6let inneh\u00e5ller massor med vitaminer, fibrer, mineraler och antioxidanter.<\/p>\n

Dagens h\u00e4lsoprofeter skulle nog jubla om dylikt br\u00f6d fanns till salu i handeln. Junsele Br\u00f6dboa borde ta upp receptet..! Det skulle iallafall bli omskrivet av pressen.<\/p>\n

P\u00e5 Junsele sockensigill syns en kvinna barka en sp\u00e4d tall med barkspade. Den yttre barken togs bort f\u00f6rst innan man kunde sk\u00e4ra loss den inre barken, floemet, vars insida skrapades loss till mj\u00f6let.<\/p>\n

\u00d6ver huvud taget verkar hela 1700-talet ha varit en tid med kall v\u00e4derlek och sv\u00e5r missv\u00e4xt plus de krig som Sverige var indraget i, b\u00e5de inom och utom rikets gr\u00e4nserna \u00e4nda fram till de sista striderna mot Napoleons trupper 1814. Likas\u00e5 1867 \u00e4r omtalat som ett fruktansv\u00e4rt svag\u00e5r. Det var d\u00e5 full vinter \u00e4nda fram till sista maj. F\u00f6rst 19e juni kom lite v\u00e4rme som dock bara r\u00e4ckte \u00f6ver midsommarhelgen. P\u00e5 midsommarafton gick isen upp p\u00e5 Betarsj\u00f6n det \u00e5ret. Den lilla sl\u00e5tter som kunde genomf\u00f6ras fick g\u00f6ras i full vinterkl\u00e4dsel! \u00c5ren n\u00e4rmast f\u00f6re och efter 1867 var ocks\u00e5 sv\u00e5ra \u00e5r.<\/p>\n

\u00a0<\/strong><\/p>\n

Kams<\/strong><\/p>\n

\"Pelle
Kams serverad av Lions N\u00e4s\u00e5ker p\u00e5 Fallens Dag.<\/figcaption><\/figure>\n

Kams a l\u00e1 Pelle Molin.<\/em><\/p>\n

Kams med messm\u00f6r och lingonsylt. H\u00e4r serverad i N\u00e4s\u00e5ker p\u00e5 Fallens Dag vid nipan, Juli 2004. Godare kams finnes ej. Just messm\u00f6ret \u00e4r en god ingrediens som inte \u00e4r s\u00e5 vanligt i andra varianter av kams.<\/p>\n

Lions N\u00e4s\u00e5kers recept f\u00f6r 8-10 kamsar:
\n4,5dl kornmj\u00f6l
\n3dl vatten
\n1 nypa salt<\/p>\n

Blanda smeten och forma till sm\u00e5 platta kamsar. L\u00e4gg i l\u00e4tt saltat kokande vatten. De flyter upp n\u00e4r de \u00e4r f\u00e4rdigkokade. \u00c4tes varma med lingonsylt, sm\u00f6r, messm\u00f6r och stekt fl\u00e4sk.<\/p>\n

\u00a0<\/strong><\/p>\n

Kolbulle<\/strong>
\nMatr\u00e4tt f\u00f6r skogshuggare. En slags pankaka med fl\u00e4sk.
\n100 g amerikafl\u00e4sk per portion (ett v\u00e4lsmakande fl\u00e4sk som tyv\u00e4rr n\u00e4stan \u00e4r om\u00f6jligt att finna numera, om man inte har en egen v\u00e4lg\u00f6dd hush\u00e5llsgris).<\/p>\n

1 del kornmj\u00f6l
\n2 delar vetemj\u00f6l
\nLika mycket vatten som mj\u00f6l
\n1 nypa salt
\nServeras med lingonsylt<\/p>\n

\u00a0<\/strong><\/p>\n

Amerikafl\u00e4sk<\/strong>
\nKom i tr\u00e4l\u00e5dor fr\u00e5n USA. Mycket fett och mycket v\u00e4l saltat (ett tjockt lager salt fick skrapas bort). L\u00e5dan f\u00f6rvarades hela vintern i sn\u00f6n utanf\u00f6r skogshuggakojan. Man gick ut och skar en bit till kolbullen vid behov. Fl\u00e4sket gav v\u00e4lbeh\u00f6vlig energi till den som skulle jobba ute i kyla.<\/p>\n

”Vistelsen i skogen b\u00f6rjar f\u00f6r de flesta i december m\u00e5nad. De f\u00e5 fira sin jul i skogskojan. De \u00f6vriga komma p\u00e5 ny\u00e5ret. H\u00e4r lagar man sin mat sj\u00e4lv, flera i lag. Den best\u00e5r igentligen bara av en r\u00e4tt – ”sluring” och kaffe, det senare utan gr\u00e4dde, ty mj\u00f6lk finnes ej att f\u00e5 p\u00e5 flera mils avst\u00e5nd.<\/p>\n

”Sluringen” lagas av amerikanskt fl\u00e4sk, som stekes och omr\u00f6res med mj\u00f6l. Den kan lagas olika h\u00e5rd, formas i bullar o.s.v. och g\u00e5r d\u00e5 under m\u00e5nga olika namn: ”kolbullar”, ”motti”, ”trampibal”, ”v\u00e4vgr\u00f6t”, ”gubbjox” o.s.v.<\/p>\n

Men ingridienserna \u00e4ro i alla fall endast fl\u00e4sk och mj\u00f6l!”<\/p>\n

K\u00e4lla: Tidningen Fram, Socialdemokratiska Ungdomsf\u00f6rbundets Organ, nr 12, 1906.<\/p>\n

Dricka Brunn<\/strong>
\nRent h\u00e4lsosamt vatten \u00e4r kanske inget att bry sig om f\u00f6r oss som har det i \u00f6verfl\u00f6d, men enligt N-E Ritz\u00e9n fanns det i alla fall tv\u00e5 surbrunnar i Junsele p\u00e5 1700-talet. Den ena fanns i Kr\u00e5ngedalen och den andra vid Uman n\u00e4ra Edens b\u00e5thus. Dessa surbrunnar ska sommartid ha bes\u00f6kts och nyttjats av junselebor f\u00f6r att st\u00e4rka sin h\u00e4lsa. Att dricka brunn var en \u00f6ver landet spridd sed vid denna tid. H\u00e4lsan skulle fr\u00e4mjas av det friska vattnet. Ordet surbrunn lever fortfarande kvar i m\u00e5nga st\u00e4ders gatunamn medan brunnen oftast f\u00f6r l\u00e4nge sedan \u00e4r \u00f6verbyggd och f\u00f6rsvunnen ur stadsbilden.<\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"

Inre barken lossas med en tr\u00e4spattel. Bildk\u00e4lla: Skogsland 25 2006 Barkbr\u00f6det – Skogens s\u00e4d Det m\u00e4rks i avvittringsprotokollen att Junseleb\u00f6nderna var mycket m\u00e5na om att framh\u00e5lla hur frostk\u00e4nsliga och el\u00e4ndiga deras \u00e5krar var, vilket s\u00e4kert inte var n\u00e5gon \u00f6verdrift om man bet\u00e4nker hur tex 1774 och 1867 artade sig. Sommaren 1774 var en sommar med … <\/p>\n

Forts\u00e4tt l\u00e4sa \u201dLevebr\u00f6d – mat och dryck\u201d<\/span><\/a><\/p>\n","protected":false},"author":1,"featured_media":0,"comment_status":"open","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"footnotes":""},"categories":[10],"tags":[],"class_list":["post-123","post","type-post","status-publish","format-standard","hentry","category-levebrod"],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/bys.junselebyar.se\/blog\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts\/123","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/bys.junselebyar.se\/blog\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/bys.junselebyar.se\/blog\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/bys.junselebyar.se\/blog\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/users\/1"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/bys.junselebyar.se\/blog\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fcomments&post=123"}],"version-history":[{"count":9,"href":"https:\/\/bys.junselebyar.se\/blog\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts\/123\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":128,"href":"https:\/\/bys.junselebyar.se\/blog\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts\/123\/revisions\/128"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/bys.junselebyar.se\/blog\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fmedia&parent=123"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/bys.junselebyar.se\/blog\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fcategories&post=123"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/bys.junselebyar.se\/blog\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Ftags&post=123"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}