{"id":1325,"date":"2011-04-02T14:26:09","date_gmt":"2011-04-02T12:26:09","guid":{"rendered":"http:\/\/bys.junselebyar.se\/blog\/?p=1325"},"modified":"2011-04-02T16:12:30","modified_gmt":"2011-04-02T14:12:30","slug":"lordagsgodis","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/bys.junselebyar.se\/blog\/?p=1325","title":{"rendered":"L\u00f6rdagsgodis"},"content":{"rendered":"<p><img loading=\"lazy\" decoding=\"async\" class=\"size-full wp-image-1332 alignnone\" title=\"Godisbild. Foto ok\u00e4nd.\" src=\"http:\/\/bys.junselebyar.se\/blog\/wp-content\/uploads\/2011\/04\/Godisbild.jpg\" alt=\"\" width=\"300\" height=\"184\" \/><\/p>\n<p>Man kan l\u00e4tt tro att l\u00f6rdagsgodis \u00e4r ett senkommet p\u00e5fund p.g.a. TVs intr\u00e4de i hemmen. Det ska vara chips-ostkrokar- sm\u00e5godis dricka mm. Allt ska \u00e4tas, tuggas med frenesi i takt med tvprogrammen-dataspel osv. Men l\u00f6rdagsgodis fanns \u00e4ven n\u00e4r jag var liten hemma i Bysj\u00f6n. N\u00e5gon kiosk eller aff\u00e4r fanns inte, men utan godis beh\u00f6vde vi inte vara. Vi \u201dtillverkade\u201d v\u00e5rt eget.<\/p>\n<p>N\u00e4r l\u00f6rdagskv\u00e4llen kom och stillheten bredde ut sig som en varm filt, tempot blev lugnare samtalen l\u00e5gm\u00e4lda, mamma bytte till finf\u00f6rkl\u00e4de och pappa tog av sig bl\u00e5blusen. D\u00e5 visste vi att nu \u00e4r det helg.\u00a0 Nu f\u00e5r vi g\u00f6ra kakaor\u00f6ra. Kakaor\u00f6ra g\u00f6rs genom att man tar ett par skedar kakao i en kaffekopp, h\u00e4ller i rikligt med str\u00f6socker, tar i lite mj\u00f6lk eller gr\u00e4dde om det finns. Sedan r\u00f6rs det ihop till en god r\u00f6ra, f\u00f6r att sedan \u00e4tas sakta och njuta av det goda. Jag och mina br\u00f6der t\u00e4vlade om vem som kunde h\u00e5lla p\u00e5 l\u00e4ngst med att \u00e4ta upp. Den som h\u00f6ll ut l\u00e4ngst och blev sist vann. Jag var f\u00f6r sugen p\u00e5 det goda f\u00f6r att vinna, jag vann s\u00e4llan.<\/p>\n<figure id=\"attachment_1326\" aria-describedby=\"caption-attachment-1326\" style=\"width: 264px\" class=\"wp-caption alignnone\"><a href=\"http:\/\/bys.junselebyar.se\/blog\/wp-content\/uploads\/2011\/04\/vi.jpg\"><img loading=\"lazy\" decoding=\"async\" class=\"size-medium wp-image-1326 \" title=\"Jag och min bror Jan-Ola med finkl\u00e4derna p\u00e5. Foto: Gertrud Johansson, Lapp\u00e5sen.\" src=\"http:\/\/bys.junselebyar.se\/blog\/wp-content\/uploads\/2011\/04\/vi-264x420.jpg\" alt=\"Jag och min bror Jan-Ola med finkl\u00e4derna p\u00e5. Foto: Gertrud Johansson, Lapp\u00e5sen.\" width=\"264\" height=\"420\" srcset=\"https:\/\/bys.junselebyar.se\/blog\/wp-content\/uploads\/2011\/04\/vi-264x420.jpg 264w, https:\/\/bys.junselebyar.se\/blog\/wp-content\/uploads\/2011\/04\/vi.jpg 378w\" sizes=\"auto, (max-width: 264px) 100vw, 264px\" \/><\/a><figcaption id=\"caption-attachment-1326\" class=\"wp-caption-text\">Jag och min bror Jan-Ola med finkl\u00e4derna p\u00e5. Foto: Gertrud Johansson, Lapp\u00e5sen.<\/figcaption><\/figure>\n<p>Ett annat godis var \u00e4ggtoddy. Vi hade inga h\u00f6ns. \u00c4gg fanns inte p\u00e5 vinterhalv\u00e5ret, d\u00e5 ruggade h\u00f6nsen och v\u00e4rpte inga \u00e4gg. Men p\u00e5 v\u00e5ren n\u00e4r \u00e4ggproduktionen kom ig\u00e5ng, kunde vi f\u00e5 en krona f\u00f6r att g\u00e5 till Jenny p\u00e5 N\u00e4set och k\u00f6pa \u00e4gg. Vi fick fem \u00e4gg f\u00f6r en krona. Sedan fick vi barn var sitt r\u00e5tt \u00e4gg. De \u00e5terst\u00e5ende tv\u00e5 gjorde mamma pannkakor p\u00e5. Eller en sockerkaka.<\/p>\n<p>\u00c4ggtoddy gjorde vi genom att skilja den r\u00e5a gulan fr\u00e5n vitan. Lade gulan i ett glas, fyllde p\u00e5 med str\u00f6socker, vispade sen med en sked till en kr\u00e4mig smet. T\u00e4vlade ocks\u00e5 d\u00e4r om vem som vispade l\u00e4ngst och fick mest toddy i glaset. Det handlade om att ha t\u00e5lamod och inte vara allt f\u00f6r sugen p\u00e5 det goda. Vi kunde vispa l\u00e4nge ibland f\u00f6r att bli den som fick mest i glaset. Minns att en kv\u00e4ll kom luffaren \u201dKamraten\u201din och bad om mat och husrum f\u00f6r natten. Mamma och pappa blev v\u00e4l inte s\u00e5 glad n\u00e4r han kom, han fick lov att stanna men st\u00e4mningen blev tryckt. Vi vispade extra l\u00e4nge den kv\u00e4llen. Han v\u00e4ntade p\u00e5 kv\u00e4llsmat. Till slut sa han: Det var ett f\u00f6rbajat vispande i den h\u00e4r g\u00e5rden, ska ni h\u00e5lla p\u00e5 l\u00e4nge? Eftersom han ingav respekt s\u00e5 \u00e5t vi snabbt upp v\u00e5r toddy den g\u00e5ngen.<\/p>\n<p>Ett godis vi ocks\u00e5 gjorde var sm\u00e4lt ost. Mamma sparade alla ostkanter till oss. Dessa la vi p\u00e5 ett kluvet bj\u00f6rkvedtr\u00e4 i vedspisens ugn d\u00e4r de sm\u00e4lte till en seg god ostmassa. Godast blev de n\u00e4r de var lite br\u00e4nda. Varf\u00f6r vi la det p\u00e5 ett vedtr\u00e4 vet jag inte, reflekterade inte \u00f6ver det heller, men gott var det. Allt detta kan idag tyckas vara ett m\u00e4rkligt l\u00f6rdagsgodis. Men det var gott utan tillsatser och farliga f\u00e4rg\u00e4mnen<\/p>\n<p>Vad vi l\u00e4ngtade till l\u00f6rdag och vad vi nj\u00f6t av v\u00e5rt godis.. Skillnaden \u00e4r v\u00e4l tillg\u00e5ngen och \u00f6verfl\u00f6det mellan 1940 talet och\u00a0 2000 talet.<\/p>\n<p>Annagreta i Holafors<\/p>\n<p>\u00a02011-03-29<\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"<p>Man kan l\u00e4tt tro att l\u00f6rdagsgodis \u00e4r ett senkommet p\u00e5fund p.g.a. TVs intr\u00e4de i hemmen. Det ska vara chips-ostkrokar- sm\u00e5godis dricka mm. Allt ska \u00e4tas, tuggas med frenesi i takt med tvprogrammen-dataspel osv. Men l\u00f6rdagsgodis fanns \u00e4ven n\u00e4r jag var liten hemma i Bysj\u00f6n. N\u00e5gon kiosk eller aff\u00e4r fanns inte, men utan godis beh\u00f6vde vi &hellip; <\/p>\n<p class=\"link-more\"><a href=\"https:\/\/bys.junselebyar.se\/blog\/?p=1325\" class=\"more-link\">Forts\u00e4tt l\u00e4sa<span class=\"screen-reader-text\"> \u201dL\u00f6rdagsgodis\u201d<\/span><\/a><\/p>\n","protected":false},"author":1,"featured_media":0,"comment_status":"open","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"footnotes":""},"categories":[4],"tags":[],"class_list":["post-1325","post","type-post","status-publish","format-standard","hentry","category-noveller"],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/bys.junselebyar.se\/blog\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts\/1325","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/bys.junselebyar.se\/blog\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/bys.junselebyar.se\/blog\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/bys.junselebyar.se\/blog\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/users\/1"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/bys.junselebyar.se\/blog\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fcomments&post=1325"}],"version-history":[{"count":8,"href":"https:\/\/bys.junselebyar.se\/blog\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts\/1325\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":1336,"href":"https:\/\/bys.junselebyar.se\/blog\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts\/1325\/revisions\/1336"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/bys.junselebyar.se\/blog\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fmedia&parent=1325"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/bys.junselebyar.se\/blog\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fcategories&post=1325"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/bys.junselebyar.se\/blog\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Ftags&post=1325"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}