|
|
Näset Finnbacken - Karlströms Källa: Axel Carlström Sunnansjö by, augusti 2007. Släktuppgifter: Göran Stenmark.
Jakob Mickelsson Karlström 1840-1923 och makan Maja Greta Eriksdotter 1840- samt yngste sonen August Gotthard 1884 - 1948. Bildkälla: Anita Berglund.
I uppgifterna om Näsets historia nämns ofta "Finnbacken". Det var här den första odlingen gjordes på Näset. Fortfarande kan man skönja ängsmarken inne i skogen. Skogen har ännu inte återtagit marken som tex vid Lövsjön, där Bysjös första nyodling gjordes. Även resterna av den sommarlagård som användes långt in på 1900-talet av arrendatorerna till Näset, kan fortfarande återfinnas. Den som röjde odlingsmark här var Jakob Mickelsson född 1840 med hustrun Maja Greta Eriksdotter född 1840. Båda var från Vörå i Österbotten. Jacob hade soldatnamnet Wig innan han lämnade Finland. Första barnet Mickel var född 1863 hemma på gården Nygård i Vörå. Men därefter någon gång mellan 1863-1865 flyttar de till Holmsund på andra sidan Bottenviken där sönerna Johan Erik föds 1865 och Carl Olof 1868. Jakob har nu tagit sig efternamnet Karlström efter att ha lämnat soldatlivet. Han är i Holmsund fortfarande benämnd skarpskytt. Sedan flyttar familjen vidare till Omsjö i Lidens socken. Storsjötrakten är för övrigt väl känt som ett område för finsk kolonisation sedan många århundraden tillbaks. Det är nu Jakob börjar leta efter en frostsäker plats för nyodling. Troligen har delägarna i Näsets nybygge erbjudit Jakob att odla på Näset. De var ju skyldiga enligt nybyggesförordningarna att odla upp en viss areal och fick här god hjälp av en duktig nyodlare, som finnarna var kända för att vara. I Västra fanns vid samma tid en även annan finne, Simon Juthberg (morfarsfar till Doris Berglund). Även han från samma socken som Karlströms, Vörå. Jakob odlar på flera ställen, även i Storsjötrakten, för att hitta det bästa odlingsstället. Bl.a. på Farfarsön i Storsjön som lär ha fått namnet efter Jakob. Men varken Farfarsön eller Näset verkar ha fallit Jakob i smaken utan det från Farfarsön närbelägna Långnäset i Omsjö blir slutligen den plats man väljer att bosätta sig på. Där föds barnen Jacob Peter 1873 och Amanda Kristina 1876. Familjen är dock inte skriven i Omsjö förrän 1874. Ättlingarna till Finnbackens nyodlare har vi fortfarande bland oss. Barnbarnet Axel Carlström bor i Sunnansjö by och hans bror Erik i Gösing, Eden. Deras far var August från Långnäset.
_______________
Bolagstiden - landbönder Näset har förmodligen fått namnet från näset vid Bysjöns utlopp, mittemot nuvarande bebyggelsen på andra sidan av Bysjöån. Även kallat Getudden "Gittôdden". Denna udde var perfekt att ha getterna på för Jenny Holmqvist på Näset. Hon tog båten över Bysjöån för att ta sig hit. För att stänga in behövdes bara staket på en kort sträcka mot land, resten var omgärdat av vatten. Numera är udden skogsbevuxen men tidigare var den öppen. Svartviken som ligger vid udden är både bra fiskeplats och badställe. Näset kom på 1870-talet i Sprängsvikens Ångsåg AB ägo efter att först varit krononybygge åt fyra bysjöbönder. Här bodde senast Emil och Jenny Holmqvist som arrendatorer åt dåvarande Svanö skogsbolag. Nuvarande lilla stockstuga flyttades hit från Helgum 1958 av Svanö AB och ersatte ett stort ståtligt tvåvånings hus, som var kallt med den tidens mått mätt med kanske halvt sågspånsfyllda väggar, jämfört med timmrade bônningar. Jenny fick som änka på ålderns höst, på 1970-talet, friköpa gården och närmaste marken. Den äldsta ladugården revs så sent som sommaren 2006. Ursprungliga nybyggare till Näsets krononybygge var Bysjös fyra stamhemman; Hans Olofsson (Wallgrens), Anders Ersson (Backen), Johan "Gamm-jötte" Johansson (Westbergs) samt Per Sjödin (Kjerfvens). De ägde sedan 1856 var sin fjärdedel. Hans Olofssons hemman inklusive andelen i Näset säljs 1870 respektive 1872 till E P Persson Höfven som säljer det vidare till Sprängsvikens Ångsåg 1875. Per Sjödin säljer sitt hemman inklusiven andelen i Näset till Sprängsvikens Ångsåg år? Johan Johansson säljer sin andel i Näset till Sprängsvikens Ångsåg år? Anders Ersson byter 1875 med Sprängsvikens Ångsåg, sin andel i Näset mot Sjödins hemman i Bysjö. Sprängsvikens AB, som köpt upp det konkursade Sprängsvikens Ångsåg 1876, fick lagfart på Näset 1879. Bolagets disponent Carl Fredrik Hasselblad f 27/8 1840 d 6/2 1911, var värmlänning från Grossbol i Grava socken. Sprängsvikens AB går 1906 upp i Svanö AB. Skogsbolagen var snabbt framme med skrupelfria uppköpare så fort kronomarken blivit i nybyggarnas ägo. Och säkert var det svårt för nyblivna hemmansägare att stå emot penningerbjudandet när hungern var ständigt närvarande. Skogen gick ju inte att använda till mer än ved och byggnadsmaterial. Och mer än ett hus att bo i behövde man inte. Men däremot mat på bordet. Gräsmark är en av de socknar i Sverige med störst utvandring och många norrlänningar har sina rötter här.De utnyttjades som välavlönade förmän i skogen, vid flottningen och i sågverken. De hade ju de yrkeskunskaper norrlänningarna saknade. Därför kom arbetsvandringsvågen igång på allvar i mitten av 1800-talet, ungefär samtidigt som emigrationen till Amerika. Källa:Gräsmarks Hembygdsförening.
_______________
1. Näset. Skattlagt till 14 seland. Från 1874 inhyses Per Jonsson f 1820 Gräsmark d 1897 Näset med hustrun Maria Jonsdotter f Gräsmark 1820 d Näset 1898. De hade tio barn. Från 1875 även sonen och landbonden Johan "Jan" Persson f 1842 Gräsmark d 1917 och hustrun Gertrud Greta Ersdotter f 8/4 1852 på Backen d 6/3 1909 på Näset. Johan var först dräng i Krånge mellan 1874-75. Barnen Greta Maria f 1876, Erik Peter f 1877 d 1960, Kristina Johanna f 1879, Kajsa Lovisa f 1881, Hilda Karolina f 1883, Mina Matilda f 1886, Johan Gustaf 1888, Beda Regina f 1890 d 1961 och Jenny Josefina f 1893.
_______________
Efter familjen Persson bodde här Alfred Bernhard Holmqvist f 15/3 1869 Bjärtrå d 6/10 1954. Hans far var Olof Persson Holmqvist f 25/1 1840 Ragvaldstjärn, Gräsmark d 16/8 1920 Torsåker, Kramfors. Gift 9/1 1897 med Ida Maria Högsten f 15/10 1876 Övra d 3/8 1956. De hade tolv barn. Idas far var skogsfaktorn Per Högsten f 29/8 1833 i Boda, Värmland och moder Marit Johansdotter f 27/4 1850 i Östmark, Värmland. Det hus Per byggde åt familjen betraktades som ett "slott" av övraborna då det var större än det vanliga - kök och farstu. De sista åren av föräldrarnas liv, 1924-25, lämnade Ida tillfälligt Näset och bodde i föräldrahemmet i Övra för att ta hand om dem. Alfred Bernhard Holmqvist och hans hustru Ida Maria Högsten flyttade från Näset i slutet av 1930-talet när Emil och Jenny tog över. De hade 1935 köpt ett torp nere på Möre i Krånge av arbetaren Johan Peter Bellman. Där bodde de till Bernhard dog 10/6 1954. Ida Maria flyttade till Gunillagården där hon dog 3/8 1956. Kvar nere i Möre blev sonen Artur född 9/4 1912 Näset, Junsele. Död 5/10 1985 Krånge, Junsele.
_______________
Övertog gården gjorde sonen Emil f 1902 d 1964, som gifte sig med Jenny Johansson f 1913 Lappåsen Bysjö d 1980. De hade inga gemensamma barn men tog en fosterson, Lennart Edström från Rocksjö. Rocksjö som ligger längs vägen mot Gulsele - inte att förväxla med Rocksjöliden. Lennart lämnade i unga år Näset och flyttade söderut. Emil hade innan äktenskapet med Jenny, dottern Britta med Sofia Forssén. Brita växte upp hos morfars på Eden, Olle och Stina Forssén.
_______________
Cirkeln är nu sluten när Näset återigen bebos, åtminstone tidvis, av en finsk familj, nämligen Kaj och Solveig Holmström med barnen Petra, Christoffer, Charlotta och Lennart.
|
|
