Vi fick på påsklördagen besök av Patrik och Lina, Ida och Amandus och Marianne!
De åkte ända till oss bort i Sunnansjö för att hälsa glad påsk!
Kaj och Solveig Holmström med sin nya hundvalp Bruno, som var hos oss fick bråttom hem, för att fylla påskäggen inför Gustafssons tillbakaresa förbi Näset till Bysjö.
Hej, angående ”Flottningskontrakt 1903”, här kommer två bilder av Hans Petter Hansson Molin, (på den andra bilden sitter hans hustru Maria Persdotter bredvid). På tal om Anna Magdalena Hansdotter från Överå, är det samma Anna Magdalena Hansdotter som är född 28/4 1825, dotter till Hans Hansson Westergren? I så fall är det Hans Petters faster, hans fader var Hans Hansson Molin, son till Hans Hansson Westergren.
Bild från vägen mot Sunnansjö by. Ysjöns vatten skymtar lite. Är det någon som vet vad det vackra, till formen vulkanliknande, berget i bakgrunden mot söder heter? Det torde ligga i Ådals-Lidens socken. Sockengränsen går mellan Sunnansjö och grannbyn Överå.
Här en stämningsfull vinterbild som Staffan Westberg skickat in. Vy från Grundtjärnsvägen nära avtaget till gamla vägen vid Djuptjärn och Brännvinstjärn. Ysjön skymtar i fjärran. Här är bra utsikt efter att SCA kalhuggit, eller ”föryngringsavverkat” som det heter på Skogsstyrelsens fikonspråk.
Detta födelsedagskalas minns jag som om det var igår, trots att jag då endast var lite drygt 7 år gammal.
Det här är Sigfrid Edlunds 60-års kalas. Då Sigfrid var född den 11/5 1897, har kortet med största sannolikhet tagits lördagen den 11 maj 1957. Sigfrid bodde vid tillfället i ”bröggstuga” hos sin bror och svägerska, Amandus och Sofia. Det finns två likadana kort som tagits vid samma tillfälle med endast en liten skillnad, olika fotografer.
Just detta kort är taget av Sigfrids son Göte och det motsvarande är taget av hans kusin Rolf Sjölander, vilket innebar att de två turades om att finnas med på bild.
Personerna som är med på just denna bild är från vänster: Ingemar Edlund, Astrid Edlund, Rolf Sjölander, Sigfrid Edlund, Signe Sjölander, Amandus Edlund, Linnea Kallin, Frans Kallin, Sofia Edlund, Ida Molin, Hjördis Edlund, Gerhard Sjölander. Längst fram står vi barn, från vänster: Jan Sjölander, Birgitta Molin, Birgitta Edlund, Marianne Edlund.
Det är med stor värme i hjärtat jag ser på kortet och minns min barndom och alla bybor som fanns på den tiden.
Sista flottningen i Juvanådalens flottled. Från Juvanådammet i Storsjöområdet, norrut, ned mot Junsele och Ångermanälven. Via Sunnansjö och Bysjö. Många bekanta passerar förbi kameran här. Kanske lite för snabbt ibland. Man verkar tyvärr varit lite kameraskygg.
Film och speakertext: Åke Björqvist, Junsele. Musik och komposition: Gösta Markusson, Eden. Originalfilmen på Super-8.
Folkskolläraren Åke Björkqvist föddes i Björkil i Sunne Värmland den 3 juni 1923 som son till handlaren Helmer Fabian Björkqvist och Augusta Kristina, född Karlsdotter. Helmer startade först upp Konsum i Sunnemo och flyttade runt 1930 till Junsele där han blev handelsföreståndare inom Konsum. Åke utbildade sig till lärare och kom att bli Junsele trogen fram till sin död 2003. Han var gift med Signe Svensson från Bölen.
Källa: Gösta Markusson. Digitalisering: Lars Eric Forssén Junselebyar.
Liekursen hölls den 12 juli på Nybygget i Sunnansjö med ett stort antal intresserade deltagare. Kursledare var smålänningen Kjell Gustafsson. Förmiddagen ägnades åt teori och eftermiddagen åt praktik ute på nybyggesåkern.
Kjell beskriver här liebladets form och funktion. Kjell visar hur man kan tänka sig liebladets fortsättning i en cirkel. Det är den cirkel som man slår. Därav förstår man att ett långt blad ger en otympligt stor cirkel att slå.
Den del som Kjell håller i har tapp och lår. På gamla lieblad finns här smedens nummer och bladlängden instämplat. Före 1920 mättes bladlängden i kvarter, därefter i cm. Det är låret man böjer för att få rätt jordläggning, dvs rätt bladvinkel mot marken. Ett lieblad av god kvalitet ska ha en ljuv klockklang i tonen A. Det finns lieblad för många användningsområden som tex sädeslie, gräslie, starrlie och röjlie.
Att hålla bladet vasst är också en konst. Det viktigaste redskapet för det är liestickan. En bit trä som man rätar ut yttersta eggen med.
Även orvet finns i en mängd varianter. Här i bild längst till vänster ett mycket långt och bekvämt orv där man lägger vänster arm på övre knapen. Orvet måste anpassas i längd till personen som ska använda lien.
Tisdag 12 juli ca 09:00-16:00. Plats Nybygget. Skyltat från Bysjö.
Kursen omfattar en dag, med teoretiska och praktiska moment:
* Lien och orvets historiska utveckling. Vad är typiskt för din bygd?
* Rätt längd på lieblad och orv, anpassat till din kroppslängd.
* Montering av lie, jordläggning.
* Slipa och bryna.
* Slåtterteknik (aldrig mera ryggskott eller träningsvärk).
* Hur ska en bra räfsa se ut?
* Räfsningsteknik.
Kursledare sedan 12 år tillbaka är Kjell Gustafsson från Ängagärdets Natur och Kultur i Växjö. Han titulerar sig själv ”lieman” och han är flitigt anlitad av länsstyrelser och olika naturorganisationer över hela landet.
Ta gärna med vad du har liggande där hemma, men köp inga nya liar eller orv innan du fått tillfälle att låna av kursledaren.
Medtag lunch!
Kursen är kostnadsfri. OBS begränsat antal deltagare.
Anmälan senast fredag 8 juli till: annika.carlsson@lansstyrelsen.se 0611-34 90 92 eller 073-275 16 31
eller till Marianne Gustafsson 0621-210 64 eller 070-347 41 16.
Så här såg vagnen ut, som Allan Svensson i Bysjö använde för transporter. Faximil från 1957 års Bolinder Munktell-broschyr.
Rossön-doningen text
Vagnen som Allan bl.a. använde för att frakta gamla kiosken vid Edensforsens kraftverks avtagsväg, till oss på Sunnansjö vid Gerhards, och även Svanödasset från Ysterådammet till Astrid och Ingemar på Nybygget.
Finns det någon som vet mer om historien bakom denna vagn, från Rossön? Ta gärna kontakt!
På Nybygget i Sunnansjö finns en mycket spännande underjordisk lokal som man troligen inte observerar vid ett hastigt besök på gården, om man inte vet vad det är!
Den ligger strax söder om gården på gårdsplanet, i en backe överväxt med gräs och sly. Bara den timrade förstugans gavel ovan jord syns och man kan förledas att tro att det bara är ett gammalt timrat uthus.
Årtalet 1880
Årtalet 1880 är ristat på stockväggen inne i förstugan, ovanom trappan ned till den stora jordkällaren. Hösten 1880 var året som Erik Johan skrevs här. Våren efter kom hustrun Johanna med döttrarna Katarina och Lovisa hit från Eden.
Det var Erik Johans far Jonas Forssén d.y. och grannen Josef Danielsson från Eden som först bröt mark här, sunnan om sjön Gösingen. ”Sunnansjö” blev också namnet på hela nybyggesområdet som sträckte sig från Uman vid Eden, bort över Ysjön i sydöst.
Bild från jordkällaren en trappa ned. Med välvt tak i huggen sten, innanför det utifrån synliga timrade källarhuset.
Marianne och Per-Olof jobbar nu med att hålla byggnaden i skick. Länsstyrelsen i Västernorrland har varit på besök och lovat att hjälpa till, i.o.m. att det är en historiskt värdefull byggnad.
En fråga man ställer sig är, vem var så kunnig på 1880-talet i Junsele att han kunde bygga en sådan här stor källare i sten?
På ”Nybygget” vid Gösingen i Sunnansjö fanns ursprungligen dasset en trappa upp i ladugården. Den ladugården, från nybyggestiden på 1800-talet, är numera riven efter att ha förfallit.
Men, det nuvarande dasset är inte heller utan historia. Det hörde ursprungligen till Svanö AB´s stuga vid Ysterådammet. Flyttades hit av Allan Svensson med hjälp av sin ”Rossö-doning” dragen på traktorn, några år efter att Ysterådammet hade blivit övergivet.
Änkemannen Erik Olof Krage, som var senaste fast boende på Ysterådammet, avled 1955.
Så här fint är Svanödasset numera målat och inrett på Nybygget.
Blått i olika nyanser är en färg som verkar vara förknippat med dass, sedan gemene man fick tillgång till köpefärg från affären, på 1950-talets andra hälft?
Sista fisket för i år, i underbart soligt väder. Det blev napp direkt i första försöket!
Bilder från ån vid utloppet mot Gösingen, nedströms Nybygget. Här tar älgen sig över simmandes. En väl upptrampad vass i strandkanten visar det. Även en och annan bäver kan komma simmandes förbi fiskaren.
Båten ligger uppdragen. Den blev inte heller i år sjösatt. Problemet är nog inte att sätta i den här tunga dubbelbottnade båten, utan att dra upp den på hösten i detta otillgängliga område av ån.
Den av Sunnansjös stora sjöar som man inte ser om man inte går genom skogen är Grysjön. Gösingen och Ysjön är de andra stora, men de behöver man inte gå genom skogen för att hitta. Nu har skogsbolaget byggt en skogsväg strax norr om Sunnansjö by för en kommande avverkning. Den går alldeles längs norra änden av Grysjön. Någonstans här var det som en av Sunnansjös första nybyggare Sjöberg gjorde sin första bostad vid en storsten. Den som bara hade tre väggar.