Bysjö telegraf och telefon en gång i tiden.

 Öppettiderna. Emaljerad skylt. Westbergs.

Öppettiderna för telegraf och telefon i Westbergs gård. Det var lång arbetsdag, 14 timmar. Vintertid fick dock telegraf- och telefonansvarig en extra timmes sovtid. Likaså under kyrkotid var tjänsten stängd.

Får Telia sin vilja igenom så rivs nuvarande telefonledning från Eden ned och vi får kanske samsas återigen i Westbergs kök (eller den lycklige som har fungerande trådlös förbindelse), för att mottaga meddelanden.

 Öppettiderna. Emaljerad skylt i köket. Westbergs.

 Den emaljerade skylten sitter numera i köket i förmånsstugan. 

Foton: Staffan Westberg.

/Lars Eric.

Åkerbären blommar i midsommartid

Åkerbären trivs längs gamla vägrenar.
Åkerbären trivs längs gamla vägrenar.

Från Wikipedia: ”Åkerbär (Rubus arcticus) finns norr om ungefär 60° nordlig breddgrad (utefter en linje från sjön Mjösens norra ände genom Värmland till Stockholm). Den finns i hela Finland och är i Skandinavien vanligast i norra delen, även i fjällen. Den växer till exempel på fuktig gräsmark, dikeskanter, vägrenar och skogslegor. Dess utbredning sträcker sig över både Ryssland (med Sibirien) och Nordamerika.

Denna växt är liten och sirlig. Kronbladen är oftast mörkt rosenröda. De 3-fingrade bladens skivor är ofta nästan rutformiga. Frukten är mörkröd eller svartröd och har utsökt arom och smak (vilken kan beskrivas som ”en förening av hallon- och smultronsmak”). Dessa bär mognar endast med svårighet i mellersta Skandinavien och ännu mindre i södra Sverige. Ymnigast mognar de i Norrlands kusttrakter norr om Hälsingland och de är ganska vanliga i lappmarkernas skogsbygder. Mognaden infaller redan i augusti. I sin Flora Lapponica omtalar Linné som skäl för sin långa skildring av denna växt, att den under hans äventyrliga ”lappska” resa ”med sina bärs vinlika nektar många gånger återeldat honom, då han nästan dignade av hunger och trötthet”.”

Åkerbärsblommning i Sunnansjö.
Åkerbärsblommning i Sunnansjö.

Från NaturGate: ”Åkerbäret hör till hallonsläktet (Rubus) som är stort och mångformigt och som har spritt sig över hela jorden. Många arter korsar sig varför släktet är taxonomiskt svårt. Arterna är örter eller buskar. Skotten kan vara slingrande eller uppstigande och de är ofta taggiga. Bladen är vanligen sammansatta eller flikiga. Frukten är en samling stenfrukter. Släktet innehåller flera viktiga bärväxter och många av dem odlas.

Åkerbäret är såväl insekt- som självpollinerat. Den sprider sig också bra med vegetativa rotskott. Den var i tiderna gynnad av svedjebruket, skogsröjningen, dikningen och upprätthållandet av våta höängar. Åkerbäret har emellertid gått starkt tillbaka eller rentav försvunnit från många områden i och med ett starkare skogsbruk och kraftigare jordbearbetning.

Man kan tillverka många slags sylter, safter och likörer av de starkt aromatiska bären. Åkerbäret kan hybridisera med stenbäret (R. saxatilis). Hybriderna liknar i hög grad stenbäret med stora, kraftiga, vanligen ljusröda blommor.”

Åkerbärsblommning i midsommartid 2012 i Sunnansjö.
Åkerbärsblommning i midsommartid 2012 i Sunnansjö.

/Lars Eric 

 

Isfritt på Bysjön sista april

Bysjön blev isfri sista april, på eftermiddagen, samma datum som förra året.

Idag har vi ett par centimeter tjockt snötäcke på marken, det blir nog inte långvarigt, men synd om småfåglarna som får svårt att hitta mat.

Sädesärlan kom för 14 dar sedan då jag såg den först på Näset.

/Marianne

Över isen raskar…

… björnen också!

I går fredag den 13/4 sågs första björnen för säsongen i eller rättare sagt på Bysjön! Gustav-Emil ringde och sa att vi skulle titta ut på sjön, och där ser vi cirka 600-700 m ut mot holmen en björn som går. Den verkar ha kommit från Lappåshållet och gick mot andra sidan. Vi fick se den i kikaren i några minuter, sedan försvann den in i skogen. Tyvärr lite för långt avstånd för att ta foto. Spännande!!

Vargspår har också setts i Lövsjön av Ivar Fängström, så det finns en del rovdjur här i trakten!!  Fast än så länge är vi fler människor här……………..

/Staffan

Mer vinterbilder

Något så ofantligt med snö det fallit denna vinter. Fantastiskt!

Foton från 11 februari 2012.

 

Snöbild från Näset 2012
Snöbild från Näset 2012
 
Marianne – den börjar luta lite byaskylten.,, Kan du inte sätta några gubbar att fixa detta till sommaren 😉 Jag anmäler mig frivillig med spett och spade.
 
Näset_2012_3
Näset_2012_3

 

Katarina vid bilen. Vi är här på koll att allt är ok i Jenny och Emils gamla stuga på Näset. Julstjärnan lyser i köksfönstret så vi, och alla andra som passerar förbi på Bysjövägen, vet att elen fungerar så att inte värmepannan stannat.
 
 
Näset 2012
Näset 2012
 
Vy över ån från Näset. Vilket vackert ljus på himmelen så här i smällkallaste vintern.
 
 
/Lars Eric
 
 

Sunnansjöbild

Sunnansjö 6/2 2012
Sunnansjö 6/2 2012
 
Här en stämningsfull vinterbild som Staffan Westberg skickat in. Vy från Grundtjärnsvägen nära avtaget till gamla vägen vid Djuptjärn och Brännvinstjärn. Ysjön skymtar i fjärran. Här är bra utsikt efter att SCA kalhuggit, eller ”föryngringsavverkat” som det heter på Skogsstyrelsens fikonspråk.
 
/Lars Eric

Flottningsstrejk 1913

Våren 1913 är Juvanådalens flottningsföreningen, d.v.s. bolagen som ägde största delen av skogarna i Västra (och fortfarande äger genom SCA), i konflikt med flottarna som skulle ta sig an att flotta timret ned till Storån vid Uman i Eden, från Storsjöområdet i Liden.

Inblandade blir här också  två kända Bysjöbor – Erik ovanför Näset och Olle nere i byn vid Bysjön. Berättelser har man nog hört också om  t.ex. tävlingar mellan dessa två herrar att bygga den största ladugården i byn. Erik lär ha vunnit med några meter. Men har någon kontrollmätt?

/Lars Eric

Avskrifter: Göran Stenmark ur Sollefteå-Bladet, 31 maj, 3 juni och 5 juni 1913.

 

Den 31 maj 1913                  

Flottningsarbetarestrejk i Junsele.

Vid Juvanån i Junsele utbröt i söndags strejk bland flottningsarbetarne. Anledningen till strejken uppgives från arbetarehåll vara avslag å framställd begäran om löneförhöjning. De ha begärt, att för nattarbete erhålla 40 öre pr timma mot 35 öre nu, att ynglingar under 18 år skola få 25 öre pr timma samt, att ersättning skall utbetalas till dem för den tid, som förflutit från det de efter kallelse infunno sig vid flottningsplatsen, till dess flottningen kunde börja.

Vidare önska de, att vaktombyte skall ske kl. 6 e.m. i stället för som nu kl. 12 på natten. Till sist begäres garanti för att de verkligen skola utfå sin arbetsförtjänst av entrepenören.

Den egentliga konfliktorsaken torde dock vara en annan. Enligt vad Soll.-Bl. inhämtat synes det hela vara en personfråga. Under föregående fem år har ett 50-tal arbetare kooperativt åtagit sig flottningen. När flottningen i år skulle taga sin början, anmälde sig det gamla laget och förklarade sig villigt taga flottningen på de gamla villkoren. Flottningsföreningen gick med härpå, men ville att en av förmännen Erik Svensson skulle ersättas, enär han ej ansågs lämplig. Arbetarne hade emellertid förtroende för Svensson, ville icke släppa honom och flere underhandlingar fördes härom. Det hela resulterade emellertid i att det kooperativa laget ej fick flottningen utan den överlämnades till en hemmansägare O. Westberg. De flesta av de gamla flottarne togo då anställning hos honom.

Emellertid är Westberg ej så omtyckt av arbetarne, enär han under strejk i sågverksdistriktet övertalade en del arbetare från fjälltrakterna att uppträda som strejkbrytare och drog med dessa ned till strejkplatsen. Detta i förening med att han blev den av föreningen gynnade har givetvis bidragit till att det hela tiden varit åska i luften och man har endast väntat på att konflikten skulle utbryta.

När nu konflikten blev akut, gjordes intet försök till underhandling utan arbetarne fingo sin slutlikvid.

Omkring 150 arbetare äro berörda av strejken. De allra flesta kvarligga på arbetsplatsen och man har anledning antaga, att det hela snart nog skall avvecklas på för alla parter lyckligaste sätt.

Som vi förut omtalat har länsstyrelsen förordnat extra polismän. Dessa få dock säkerligen ej mycket att göra, då arbetarna äro ordentliga karlar och uppträda lugnt och sansat.

Den 3 juni 1913

Flottningsstrejken i Juvanån.

Förvaltaren G. Svanström underhandlade under förra veckan med de strejkande arbetarne i flottningen vid Juvanån. Flottningsföreningen förklarade sig därvid villig att ikläda sig borgen för ordentlig betalning av arbetslönerna.

Däremot vägrades den begärda löneförhöjningen från 35 öre till 40 öre i timmen. Då arbetarne ville ha även det kravet genomfört, kunde ingen uppgörelse ske. Flottningen ligger tills vidare nere. Enligt vad det  uppgives, finnas bland de strejkande 50 à 60 st., som förklarat sig villiga att återgå till arbetet.

Uppgiften, att flottningsföreningen skulle ha förelagt det kooperativa laget att ersätta en av de gamla förmännen med en annan, om de ville ha flottningen, synes icke vara korekt. Det har i stället varit så, att flottningsföreningen vid tre olika tillfällen förklarat, att det kooperativa laget finge taga flottningen men mot villkor att de två förmän, som under föregående år lett flottningen antoges. Detta ville dock arbetarne ej gå med på utan de ville välja ny förman i stället för Molin.

Den 5 juni 1913             

Strejken vid Juvanån.

Det meddelas nu, att en del av de gamla arbetarne återgått samt att nya arbetare från Junsele, Ådalsliden, Anundsjö och Resele anskaffats. Flottningen har åter börjat, om än i mindre omfång.

 

En jul för länge sedan

Far och mor
Far och mor

Vi närmar oss jul, en högtid med ljus, värme och glädje. Kanske inte för alla, det är många som mår dåligt, arbetslösa,sjuka. Förtvivlade föräldrar och ensamstående som inte kan ge sina barn någon jul med tomte, klappar och mat.Vi lever i 2011 talet men mycket liknar 1940-talet, det är skrämmande att det fortfarande finns fattiga människor i vårt land. Människor som har svårt att få livspusslet att fungera.

Mina tankar går nu i juletid, som så många gånger förr om åren, till min barndoms jul hemma i Bysjön. En annorlunda jul för två torparbarn i ett väglöst land, långt ifrån vad även då, välfärdens jular hade att erbjuda. Men där tryggheten, värmen och gemenskapen var den sammanhållande länken bland de 10 gårdarna och dess innevånare i byn.

Jan-Ola och jag
Jan-Ola och jag

Året är 1945 jag är åtta år min lillebror fem. Ute är det kallt och mycket snö vi har en riktig varga vinter säger dom äldre. Jag har kommit hem från skolhemmet där jag bor under skolterminerna. Är glad för att få vara hemma hos mamma och pappa och mina två bröder. De har flyttat in i vår nybyggda stuga medan jag varit borta.  Det känns lite främmande att komma hem. Pappa har kommit hem från Österåsens sanatorium där han legat för sin lungsot. Mamma har gått i dagsverk och fått både pengar,fläsk, kött och skinka som betalning. Behövligt nu när pappa varit sjuk och inte kunnat jaga och fiska, som han annars brukar göra för att vi ska få mat på bordet.

Men nu är alla hemma, och vi ska börja göra i ordning för första julen i nystugan. . Pappa ska åka spark till Krånge i morron och handla. Mamma skriver upp på en lapp vad vi behöver. Han åker iväg tidigt medan det ännu är mörkt ute. Kommer hem mitt i natten med sparken fullastad. När vi vaknar nästa morron är köket fullt av varor som han handlat. Jag ser en röd vaxduk till köksbordet, ett förklädestyg till mamma. Mjöl jäst socker kaffe bröd och mycket andra saker. Julklappar från mormor. En påse med praliner till min bror och mig har han också köpt, men den ställer han högst uppe i ett skåp. Den ska sparas till jul.

En låda med mat från moster Olga, och ett brev med pengar Mamma gråter när hon läser brevet, men talar inte om vad som står där. Ett paket från Åhlen och Holm gömmer mamma i en garderob. Hoppas det är våra julklappar. Jag önskar att det är en docka i paketet, och en lastbil till mig säger min bror. Men det är nog bara kläder. Nu längtar jag till jul.

Hans-Ingvar
Hans-Ingvar

Äntligen är det julaftons morgon och vi får kaffe med dopp. Efter det blir jag och min bror ensamma hemma.

Pappa har gått för att söka en gran. Mamma går till tant Beda på Lappåsen. Av tant Beda får vi Mjölk, grädde, hemsmör och mycket annat gott varje jul. Storebror är ute på sjön och vittjar gäddkrokarna. Ni ska bära in ved, sa mamma till oss innan hon gick, för vi behöver mycken  ved att elda med idag, vi ska ha det varmt och skönt inomhus under julen.

Känner inte den riktiga glädjen över att vara hemma. Det känns ovanligt och främmande i nystugan. På Skolhemmet är vi 40 barn,det är stort varmt och ljust. Ser mig omkring i köket som är det enda rummet vi använder. Jag får ont i magen, hoppas mamma och pappa kommer hem snart.

Pappa kom hem med en fin gran som vi ställer in i kammaren. Mamma tar fram jullådan, vi klär granen så fint med alla saker som jag minns från förra julen, dörren till kammaren ska få stå öppen, så att vi kan se den. Ute är det 25 gr kallt så vi får elda ordentligt i spisen, för i kammaren finns ingen värme. Vi har nu ätit av all den goda maten, tomten har varit här. Det blev ingen docka i år heller, men mössa vantar, sockor och en del andra saker.

Det blev heller ingen julotta i år, men jag och min bror har fått lov att gå ner i byn och hälsa på dom andra barnen i morgon. Där hittar jag glädjen och hemkänslan, för allt är sig likt där Känner mig nöjd och glad när vi går hem.

Harriet och Mona
Harriet och Mona

Dagarna går fort, jag åker snart tillbaka till skolhemmet. Till påsk kommer jag hem igen, då känns det nog bättre för då vet jag hur det ser ut i nystugan. Jag ska tänka på den och se det inom mig hela tiden så jag ingenting glömmer. För det är ju där och hos alla andra i byn jag mår bra och känner mig hemma.

 

 

Annagreta Eriksson.H.                                  2011-12-04

 

”Opp i Johans”

Födelsedagskalas i Amandustorpet

 

Foto från torpet vid ån.
Foto från torpet vid ån.

Bildkälla: Signe Sjölanders fotoalbum.

 

Detta födelsedagskalas minns jag som om det var igår, trots att jag då endast var lite drygt 7 år gammal.

Det här är Sigfrid Edlunds 60-års kalas. Då Sigfrid var född den 11/5 1897, har kortet med största sannolikhet tagits lördagen den 11 maj 1957. Sigfrid bodde vid tillfället i ”bröggstuga” hos sin bror och svägerska, Amandus och Sofia. Det finns två likadana kort som tagits vid samma tillfälle med endast en liten skillnad, olika fotografer.

Just detta kort är taget av Sigfrids son Göte och det motsvarande är taget av hans kusin Rolf Sjölander, vilket innebar att de två turades om att finnas med på bild.

Personerna som är med på just denna bild är från vänster: Ingemar Edlund, Astrid Edlund, Rolf Sjölander, Sigfrid Edlund, Signe Sjölander, Amandus Edlund, Linnea Kallin, Frans Kallin, Sofia Edlund, Ida Molin, Hjördis Edlund, Gerhard Sjölander. Längst fram står vi barn, från vänster: Jan Sjölander, Birgitta Molin, Birgitta Edlund, Marianne Edlund.

Det är med stor värme i hjärtat jag ser på kortet och minns min barndom och alla bybor som fanns på den tiden.

/ Jan Sjölander

 

 

Sista flottningen i Juvanådalen

Sista flottningen i Juvanådalens flottled. Från Juvanådammet i Storsjöområdet,  norrut, ned mot Junsele och Ångermanälven. Via Sunnansjö och Bysjö. Många bekanta passerar förbi kameran här. Kanske lite för snabbt ibland. Man verkar tyvärr varit lite kameraskygg.

Film och speakertext: Åke Björqvist, Junsele. Musik och komposition: Gösta Markusson, Eden. Originalfilmen på Super-8.

Folkskolläraren Åke Björkqvist föddes i Björkil i Sunne Värmland den 3 juni 1923 som son till handlaren Helmer Fabian Björkqvist och Augusta Kristina, född Karlsdotter. Helmer startade först upp Konsum i Sunnemo och flyttade runt 1930 till Junsele där han blev handelsföreståndare inom Konsum. Åke utbildade sig till lärare och kom att bli Junsele trogen fram till sin död 2003. Han var gift med Signe Svensson från Bölen.

Källa: Gösta Markusson. Digitalisering: Lars Eric Forssén  Junselebyar.

Fasta telefonnätet läggs ned i tysthet

Nu läggs fasta telefonnätet ned även  i Västra, i tysthet. Det är nog en skandal att moderna kommunikationer ska fungera så här dåligt i norra Sverige.

Läs vad Jonna Jinton från Grundtjärn skriver:

”Godmorgon på er!
Åh det blev en tråkig start i morse. Jag skulle ju vara med i P4 morgon 08:15 men missade allt eftersom det inte fanns någon mobiltäckning där mobilen låg, och det hade jag inte märkt. Det finns bara ett ställe här inne i stugan där det går att få täckning, och det är i det ena köksfönstret. Om man sätter sig på fönsterbrädan och trycker halva ansiktet mot glasrutan så brukar det gå att prata i mobil här inne. Nu låg mobilen vid fönstret men antagligen inte vid den exakta punkten. Jag gick och väntade och väntade på att de skulle ringa upp, och trodde att det antagligen hade kommit något annat i vägen, tills jag tittade på mobilen och såg symbolen för ingen täckning. Jag fick panik och insåg att jag missat samtalet med Cicci och Harald på grund av att mobilen inte hade täckning. Det kändes minst sagt trist!

Sist jag var med stod jag ute på en sten på ängen för att vara helt hundra på att inte störas av dålig täckning. Denna gången tänkte jag att det nog skulle gå bra att prata inifrån köket. Men det är nog bäst att inte chansa på det om man väntar samtal.

Säkert har ni också hört talats om både på tv och radio om hur det diskuterats kring att det fasta nätet i många byar lagts ner nu den sista september. Grundtjärn hör till en av de byarna, konstigt nog, eftersom det här i princip inte finns någon mobiltäckning. Så alla som bor här har nu fått sin fasta telefon utbytt mot en telefon som går över det mobila nätet, och med en antenn på huset. Trots antennen så är det många gånger som det inte finns någon täckning, och det innebär ju att man aldrig kan vara säker på att kunna ringa t.ex ambulansen om något skulle hända.

Internet är också på gränsen till att inte gå att använda. Det finns ett enda bolag som vi kan använda oss av, och det är Net1, som har internet över Telias gamla NMT-nät. Har vi tur så kan vi komma upp i 0,5 Mbit per sekund. Många gånger så fungerar inte det heller, för är det dålig väder eller blåsigt så kan man räkna med att internet försvinner ett tag.
Ni anar inte vad många tokiga berättelser jag har från när jag sprungit runt och letat både mobiltäckning och internet. När jag bodde i den gamla skolan var internet ännu sämre än vad det är nu, och ibland tog det flera timmar för mig att få ut ett enda blogginlägg. Haha jag kan inte låta bli att skratta när jag tänker på hur jag ibland mitt i natten skulle ladda upp bilder på bloggen men tappade tålamodet och i rasande fart sprang ut med datorn i pyjamas och stövlar och satte mig på gräset utanför mammas hus (hon har bättre internet). Jag önskar jag hade tagit med mig kameran då :D

Det här med mobil och internet är den enda nackdelen med att bo såhär ute på landet. För att fler människor ska kunna flytta från stan och leva ute på landet så är det ett måste att mobil och internet fungerar bra. I dagens läge finns det möjlighet för många att bo var som helst, eftersom många sköter sina arbeten över internet, bland annat jag, som bloggar och snart ska öppna en webbutik på nätet. Människor som skulle vilja bo såhär och jobba över internet kan inte alltid göra det på grund av bristande internet och mobilnät. Och därför väljer nog många bort landsbygden som ett alternativ och bor nära eller i stan istället.”

/Lars Eric

Ny bok med anknytning till Bysjö

Det kom ett brev till oss från Knuth Sjöberg i Umeå. Knuth som har sina anor från Sven Peter Sjöberg Sunnansjö (”Amandustorpet”) med hustru Greta Maria Johansdotter från Näset.

Knuth Sjöberg har skrivit en bok och fyller 70 år FOTO: INGER NILSSON
Knuth Sjöberg har skrivit en bok och fyller 70 år FOTO: INGER NILSSON

Hej. Här kommer några rader om min bok, ”Här är mitt liv”.

Jag berättar om mitt liv. Från vaggan i Ottonträsk, när jag som ett-åring ryktes upp från hemmets trygga famn, och fram tills nu. Ett block om min far och mor (även lite tidigare anor), mina syskon och deras leverne.

Rätt utförliga kapitel om Hjuken, Böjern, Ottonträsk, Backsjön, Bysjö och Lappåsen. Vidare om Forsbackabygden, Storuman, Täfteå, Junsele området och Värmland.

Min privata svär och arbetsliv presenteras ganska ingående. IT, jord och skog samt som utredare, arbetsmarknad,

handikappfrågor och jämställdhets uppgifter. Vidare beskriver jag ett område, som jag kallar mina fyra storheter. Här avser jag HSB, LIONS, Frimurarna och aktiv Släktforskning som innehåller många tips.

Jag har även ett avsnitt med historiska nedslag, tex om Nödåren, Nybyggen-kolonat, Kronotorpen, En kronasvägar, Baggböleriet, Syndikalismen (med stronga män från bygden), Kolning, Flottning mm.

Boken är på 360 sidor. Med 510 bra färgbilder och 140 svartvita bilder. Text och bild har en nära och naturlig koppling. Boken är mycket lätt att läsa och att bli intresserad av. Jag har redan börjat levera några böcker till mina närmaste och fler kommer från bokbinderiet inom kort.

Min bok kommer att finnas i två olika format.

* En bok med mjuk pärmsida av linnestruktur för 460 kr med moms.

* Ett annat format är en bok (med samma innehåll och bild på framsidan) men med kraftiga pärmsidor, även detta format med trivsam linnestruktur. Tålig och stabil som ligger synnerligen väl i läsarens hand.

Ett mycket bra alternativ. 645 kr med moms. Båda varianterna är verkligen prisvärda. Beställningar kan göras från och med nu. Här nere ser ni kontaktuppgifter. Använd e-post, vanlig post eller telefon kontakt. Vi får då komma överens om lämplig leverans sätt som om möjligt inte innebär frakt.

Informera vidare om den här boken inom din släkt och bekantskaps krets.

Knuth Sjöberg

Målargränd 3 H, 904 31 UMEÅ
090-14 23 47, 070-681 07 88
knuth.e.sjoberg@bredband.net
http://www.knuthsjoberg.se/

 

 

 

 

Vägföreningen 1979

Annagreta har skickat detta dokument om vägföreningen från 1979 års debitering.

Det är från pappa Johan Erikssons sparade papper. Man kan utläsa andelstal, delägare och utdebitering. Också en notering från året efter på baksidan, att ”de som bor kvar i byn” ska få pengar i retur. 

Nu är en ny lantmäteriförrättning och nya andelstal på gång  i.o.m. att Westbergs skog fått ny ägare.

 

Framsida

 

Baksida

Bysjövägens tillblivelse

Olika tankar fanns om vägens dragning – vid Näset var frågan om vägen skulle gå tvärs över gårdsplanen, mellan hus och lagårdsbyggnader, eller väster om, upp längs skogskanten mot Karlströms Finnbacken. Som vi ser idag, var det  tvärs genom Näsets gård och den östliga linjen över berget, som blev den slutliga dragningen av vägen.

Rätt eller fel är fortfarande svårt att säga idag. Läs här en serie ur protokollet till Bysjövägens tillblivelse, vi tackar Göran Stenmark som har sänt oss faximilet av detta dokument om Bysjövägen;

”Protokoll rörande delning av enskild väg från Bysjö by till Östansjö by uti Junsele socken, Fjällsjö tingslag och Västernorrlands län.

År 1923 den 17 dec

Närvarande Undertecknad distriktslantmätare samt sakägarne Kungligt Majt och Kronan genom jägmästare G. E. Gran, Svanö AB genom förvaltare Th. Hägglund, enligt fullmakt, O. A, Westberg, J. Byström, E. J. Forsséns sterbhus genom sterbhusdelägaren Olof Mårtensson [talesman för sin hustru Idas samt hennes syskon Lovisa, Karin och Jonas Hildings mor Johanna. ”Erkes Johanna”, född Borgström] samt Petter Olsson genom förvaltare Th. Hägglund enligt fullmakt.

§ 1
Undertecknads förordnaden, kungörelsen om dagens sammanträde samt förvaltare Th. Hägglunds och Olof Mårtenssons fullmakter [Olof Mårtenssons namn överstruket] upplästes och bilades protokollet, bilagan A, B o C och D.  [och D överstruket]

§ 2
Jäv anfördes ej mot förättningsmannen ej heller anmäldes något hinder mot förättningens företagande. Gode mäns tillkallande ansågs icke nödvändigt.

§ 3
Vid sammanträdet företeddes protokoll rörande en av schaktmästaren H. P. Broberg år 1921 verkställd förrättning  för byggande och underhåll av enskild väg från Bysjö by till lämplig punkt på vägen Mo-Eden. Enär denna förrättning ej blivit handlagt i överensstämmelse med lagens föreskrifter hade förordnande utverkats för undertecknad att vägdelningen i laga ordning verkställa.

Det inhämtades att vid vägsammanträdets diskussion uppstått om vägens sträckning och hade efter röstning bestämts en vägsträcka, benämnd östra linjen, gående från arrendator Wallgrens gård i Bysjö till Svanö AB´s gård i Östansjö, där den träffar en förut befintlig byväg. Hela denna sträcka var nu bruten i överensstämmelse med schaktmästare Broberg upprättad handlingarna bifogat förslag men återstod en del kompletteringar samt grusning.

Jägmästare Gran ville framhålla att vägen på ett par ställen vore olämpligt lagd, varför han på yrkade att vägen på dessa ställen skulle omläggas. Detta skulle dock anstå till våren. I övrigt skulle dock vägsträckningen bibehållas.” Olof Mårtensson påstod att E. J. Forsséns sterbhus ej blivit kallat till förra förrättningen. Han framhöll att om detta skett hade vägen fått ett annat läge, den s. k. västra linjen, alldenstund sterbhuset haft större nytta av detta läge och följaktligen röstat för detsamma och hade då röstningen fått ett annat resultat. Vägen vore nu emellertid byggd, varför ingenting vore att göra däråt. Han ansåg dock att sterbhuset släppt till så mycken mark och lidit sådant intrång av vägbygget att sterbhuset borde befrias från deltagande i byggnadskostnaden. Förvaltare Hägglund protesterade mot detta samt yrkade att isåfall skulle marklösen och intrång utgå för hela vägen, vilket ej förut varit meningen. Efter en stunds diskussion återtog Mårtensson sitt yrkande och beslöts att någon ersättning för mark eller intrång inte skulle utgå.

För övrigt genomgicks de frågor, som finnas angivna i 17 paragraf väglagen.

Av de närvarande framhölls önskvärdheten att de skilda fastigheterna icke tilldelades var sina skiften utan borde det bildas en vägförening, som handhade vägunderhållet.

Angående denna sak upprättades förening, i vilken jämväl bestämdes förrättningens omfattning, vägens bredd, byggnadsarbetes organisation, ersättning för mark och intrång, om grus och annan väglagningsmaterial, vägens avsyning, underhåll framtida skötsel, vilka fastigheter skulle i förrättningen ingå samt fördelningstal, fördelningen av förrättningskostnaderna samt om förrättningshandlingarnas mottagande och förvaring.  

§ 4
För att lämna de frånvarande att underskriva föreningen beslöts att uppskjuta sammanträdet tills vidare. 

§ 5
Att justera dagens protokoll utsågs förvaltas Th Hägglund och O. A. Westberg och betämdes att justeringen skulle ske tisdagen den 20 dec kl 5 em.

Junsele den 17 dec 1923
På ämbetes vägnar
Walter Ullmark
Distriktslantmätare

Ovanstående protokoll är för oss uppläst och xxx
härmed justerat.  junsele den 20 dec 1923

Theodor Hägglund  O. A. Westberg
1924 den 30 juni

Närvarande: Undertecknad distriktslantmätare samt sakägarne Jägmästare G. E. Gran, förvaltare J. Hägglund och d. b. Forsen

 § 6

Kungörelsen om dagens sammanträde upplästes och bilades protokollet under bil. E, likaså Forsséns fullmakt, bil. F.

§ 7

Enär inte alla sakägare underskrivit föreningen beslöts att uppskjuta sammanträdet och skulle sakägarne åter sammankomma på särskild kallelse.

Junsele den 30 juni 1924
På ämbets vägnar
Walter Ullmark
Distriktslantmätare

Ovanstående protokoll är för oss uppläst och varder härmed justerat som ovan.

G.E Gran  Teod. Hägglund  J. H. Forssén

 År 1924 den 15 sept

Närvarande undertecknad distriktslantmätare samt sakägarna Olof och Adolf Westberg, J. Byström, Svanö AB genom förvaltare T. Hägglund, E. J. Svensson, jägmästare J. V. Runqvist genom förvaltare T. Hägglund enligt fullmakt samt Kungl Majt och Kronan genom jägmästare G. E. Gran.

§ 8

Den i 3 och 7 paragraf av förrättningsprotokollet omnämnda förening var nu underskriven av samtliga intressenter och bilades densamma protokollet under bilaga G.

§ 9

Ifrågavarande vägsträcka var redan i sin helhet bruten. Det påvisades dock att densamma på vissa ställen var olämpligt lagd varföre omläggning på dessa ställen vore önsklig. Så omstakades vägen förbi gårdstomten å hemmanet Näset. Vägen som förut lagts över gårdsplanen mellan hemmanets åbyggnader förlades nu norr om dessa hus.” 

Lite besynnerligt är nog protokollet här  i den del som gäller Näsets gård. Som vi vet idag går vägen fortfarande tvärs över gårdsplanet, fastän omstakning skulle ske?

”Själva infarten till Bysjö by var olämpligt lagd i flera kurvor. Jägmästare Gran påpekade att vägen skulle omläggas till en rak sträckning från Wallgrens gård till backen väster om Näsets gård. Detta motsatte sig de övriga närvarande intressenter under förmenande att omläggningen bleve för dyrbar och menade att den brutna vägen  så långt möjligt borde användas. En stakning gjordes som borttog de värsta kurvorna och träffade nya linjen samman med gamla stakningen på myran strax öster om Westbergs gård. Den senare sträckan blev därpå av förrättningsmannen fastslagen, dock under påpekande att den av jägmästare Gran påyrkade sträckningen vore den bättre men att dels kostnaden för omläggningen, dels fördelen att få envända en för Bysjö by samfäld gata fällde utslaget till den senare sträckningens förmån. För övrigt skulle en del kurvor efter vägen jämnas.

 § 10

Ersättning har debiterats för 4 dagar. Kostnaden för förrättningen skall gäldas ur vägkassan.

 § 11

Förrättningen förklarades därpå avslutad med tillkännagivande att den missnöjde ägde att förrättningen klandra i de delar som ej genom förening avgjorts inom 90 dagar från denna dag genom stämning av samtliga sakägare till Fjällsjö tingslag Häradsrätt.

Bysjö den 15 sept 1924
På ämbetets vägar
Walter Ullmark
Distriktslantmätare

Ovanstående protokoll är för oss uppläst och varder härmed justerat, som ovan.

O. A. Westberg Adolf Westberg J. Byström
Theod Hägglind E. J. Svensson G. E. Gran

Bestyrks på tjänstens vägnar
Walter Ullmark ”

Med stor reservation för fel i avskrivningen  av det handskrivna dokumentet.
/Lars Eric

 

Bysjödagen 2011

Många besökare hade även i år hittat till den lilla skogsbyn Bysjö och byadagen som inleddes med gudstjänst. En frisk vind blåste bort den kvalmiga luften vi haft hela veckan. Men inte en regndroppe föll över Bysjö denna dag.
 
Kent Ingelssons trio.
Kent Ingelssons trio.

Kent Ingelsson med Marie Eriksson på flöjt och Nils-Arne Nilsson på gitarr stod för musiken, både vid gudstjänsten och den därefter följande allsången, som P-O Gustafsson ledde.

Vi fick bl.a höra om ”Artur Andersson Smith d.y, som komponerat världshiten ”Guitar Boogie” med inspiration av fadern Artur Andersson Smith d.ä. Utvandrad från Osele till Amerika en gång i tiden”.  Kanske… Men en bra historia var det iallafall…

Publik
Publik

 Publiken i tältet.

Per-Olov
Per-Olov
Allsångsledaren Per-Olov Gustafsson. Foto: Jan Sjölander.
 
 
Tunnbrödsrulle med abborrfilé.
Tunnbrödsrulle med abborrfilé.

Vid åbbarbordet stod Jon och Birgitta för försäljningen. Här har  Marianne hoppat in för att sälja maken Per-Olovs berömda abborrmackor. De tog slut alldeles för fort som vanligt. Det gäller att passa på.

Kaffebordet
Kaffebordet

 Byalagets ordförande Jon Wallgren t. h. vid kaffebordet.

Välkommen till årsmöte 23 juli kl 18.00 vid sjön

Medlemsavgifter för år 2011;

Ungdomar upp till 25 år, 25kr. Övriga ungdomar från 26 och uppåt, 50kr.

Medlemsavgiften kan betalas kontant till kassören Marianne G, eller inbetalning till föreningens plusgiro: 420 10 17-7. Glöm inte skriva namnuppgift!

Du vet väl som medlem i Bysjö Byförening att du har fri tillgång till flotten och båthuset. Flotten är sjösatt

Liekursen på Nybygget i Sunnansjö

Liekursen hölls den 12 juli på Nybygget i Sunnansjö med ett stort antal intresserade deltagare. Kursledare var smålänningen Kjell Gustafsson. Förmiddagen ägnades åt teori och eftermiddagen åt praktik ute på nybyggesåkern. 
Kjell Gustafsson Ängegärdets Natur och Kultur
Kjell Gustafsson Ängegärdets Natur och Kultur

Kjell beskriver här liebladets form och funktion.  Kjell visar hur man kan tänka sig liebladets fortsättning i en cirkel. Det är den cirkel som man slår. Därav förstår man att ett långt blad ger en otympligt stor cirkel att slå.

Den del som Kjell håller i har tapp och lår. På gamla lieblad finns här smedens nummer och bladlängden instämplat. Före 1920 mättes bladlängden i kvarter, därefter i cm. Det är låret man böjer för att få rätt jordläggning, dvs rätt bladvinkel mot marken. Ett lieblad av god kvalitet ska ha en ljuv klockklang i tonen A. Det finns lieblad för många användningsområden som tex sädeslie, gräslie, starrlie och röjlie.

Att hålla bladet vasst är också en konst. Det viktigaste redskapet för det är liestickan. En bit trä som man rätar ut yttersta eggen med.

Orv
Orv

Även orvet finns i en mängd varianter. Här i bild längst till vänster ett mycket långt och bekvämt orv där man lägger vänster arm på övre knapen. Orvet måste anpassas i längd till personen som ska använda lien.

Alla deltagare efter godkänd examen.
Alla deltagare efter godkänd examen.